Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alvesta kn, HÄRLÖV 15:1 HÄRLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÄRLÖVS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Kvarterets blandade karaktär gör den mindre känslig för nytillskott i form av moderna gravvårdar. Dock
bör de mer framträdande gravvårdarna få vara kvar så länge som möjligt, eftersom de ger kvarteret
karaktär. Återanvända gravstenar kan vara ett alternativ till nya. Nya gravvårdar i annan storlek och
material än den gängse kan också bevara kvarterets blandade karaktär.

Kvarter B
Även kvarter B är av blandad karaktär och mindre känsligt för nytillskott. Dock är den största delen av
gravvårdarna låga. Nya gravvårdar bör hålla sig till dessa mått. Inslaget av gravvårdar i andra material
(trä, metall) gör detta kvarter lite ovanligt. Nya gravvårdar kan mycket väl tillverkas i dessa material och
på så sätt bidra till en speciell karaktär i kvarteret.

Kvarter C
Det är visserligen bra att bevara de äldre gravstenar på en speciell plats på kyrkogården, men det är
dock önskvärt att så många som möjligt får ha kvar sin ursprungliga plats i kvarteren, för att bevara den
mångfasetterade karaktären. Med enbart nya gravvårdar får kvarteren lätt ett för enhetligt och anonymt
utseende.

Härlövs kyrka som byggdes 1695 och kyrkogård är mycket vackert belägen vid sjön Furen. Kyrkogården
omgärdas av en gråstensmur. En trädkrans sträcker sig runt delar av kyrkogården. Ingångar finns i
öster på ömse sidor om klockstapeln och i väster, där en trappa leder ned till Kyrkparken. I öster finns en
klockstapel som är en av de intressantaste i Småland. Den härstammar från medeltidens slut och byggdes
troligen 1485. Kyrkogården har så vitt man vet utökats vid tre tillfällen 1825, 1832 och 1886.
Det är en liten kyrkogård som endast innehåller två kvarter där begravningar sker och ett mindre
kvarter norr om kyrkan för gravstenar som tagits ur bruk. Gravvårdar av olika typ finns i de båda kvarteren
som används. Särskilt kvarter A ger en mångfasetterad och skiftande karaktär, vilket är vanligt på
mindre landsortskyrkogårdar. Kvarter A söder om kyrkan ger ett något mer påkostat intryck med fler
stora och imponerande gravvårdar. Kvarter B har en mer återhållsam karaktär. Den vanligaste typen av
gravstenar är den låga rektangulära. Andra är högresta gravstenar i diabas och låga långa. I kvarteren
finns såväl moderna träkors som smideskors med annorlunda utformning.
Både kvarter A och B är av blandad karaktär och mindre känsliga för nytillskott. Dock bör de mer
framträdande gravvårdarna få vara kvar så länge som möjligt, eftersom de ger kvarteren karaktär. Återanvända
gravstenar kan vara ett alternativ till nya. Nya gravvårdar i annan storlek och material än den
gängse kan också bevara den blandade karaktären i kvarter A.
I kvarter B är den största delen av gravvårdarna låga och nya gravvårdar bör hålla sig till dessa mått.
Inslaget av gravvårdar i andra material (trä, metall) gör detta kvarter B lite ovanligt. Nya gravvårdar kan
mycket väl tillverkas i dessa material och på så sätt bidra till en speciell karaktär i kvarteret.
När det gäller de uppställda gravvårdarna norr om kyrkan som tagits ur bruk är förvisso bra att
bevara de äldre gravstenar på en speciell plats på kyrkogården. Det är dock önskvärt att så många som
möjligt får ha kvar sin ursprungliga plats i kvarteren, för att bevara den mångfasetterade karaktären i
kvarteren. Med enbart nya gravvårdar får kvarteren lätt ett för enhetligt och anonymt utseende.