Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, PROSTEN 2 M.FL. KISA GAMLA KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

KISA KYRKA, Kisa gamla kyrkogård, Kisa nya kyrkogård
9/8/04
Motivering
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den f d kyrkskolan och bebyggelsen med kyrklig anknytning i kvarteret Lönnen en värdefull kyrkomiljö.
Kyrkogården
Då inventeringen av kyrkogården vid Kisa kyrka enbart gällde den äldre kyrkogården görs ej någon kulturhistorisk bedömning av den utvidgade delen som togs i bruk 1937. Utformningen av den äldre delen av kyrkogården söder om kyrkan har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Grus var den vanligaste yttäckningen på våra kyrkogårdar ungefär i hundra år, fram till mitten av 1900-talet. I Östergötland är det endast ett fåtal kyrkogårdar som har detta bevarat och Kisa är en av dem. Här finns även en stor del av omramningarna kvar i form av stenramar, häckar och gravstaket. Ett stort antal gravvårdar är höga och av svart, polerad granit. Det finns gravläggningar från första delen av 1800-talet och framåt. En stor del av gravläggningarna är från första halvan av 1900-talet. Alla dessa komponenter ger en viktig helhetsbild av utformningen av våra kyrkogårdar decennierna kring år 1900. Som en del i denna helhet ingår även grindstolparna till västra och södra huvudingången. I kvarter A-D finns gravvårdar från linjegravar. Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt från varandra. Att bevara dessa gravvårdar på plats är viktigt för att man ska uppfatta systemet med linjegravar. På kyrkogården i stort har enstaka gravvårdar ett mycket stort lokalhistoriskt och socialhistoriskt värde bl a i form av titlar, gårds- och torpnamn eller med anknytning till någon lokal händelse.
Kyrkobyggnaden
Stora delar av kyrkans murverk härstammar från medeltiden och utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Kyrkans exteriör präglas av den omfattande om- och tillbyggnaden, som utfördes under 1700-talet. Kyrkan har sedan dess exteriört, med undantag av bl a utbyte av den äldre spånbeläggningen, i stort sett behållit mycket av sin ursprungliga karaktär.
Interiören är, trots förändringarna vid ombyggnaderna under 1900-talet, präglad av byggnadstidens ideal genom det stora luftiga kyrkorummet och trätunnvalvet. Från byggnadstiden härrör även bl a predikstol och altarring. Under 1800-talet tillkom bl a Per Hörbergs altartavla och altaruppsats samt nummertavlor. Hörbergs altartavla har stora regionala och konsthistoriska värden. Detsamma gäller även de bevarade takmålningarna från den gamla kyrkan. Altaruppsatsen och läktarpelarnas kapitäl kan eventuellt ha kvar originalfärgskikt, vilket är ovanligt. Arkitekt Fredrik Falkenbergs tillägg från 1908 har ett arkitektur- och restaureringshistoriskt värde.
Tornets inredning med bl a bevarade sädesbingar är ett ålderdomligt inslag och visar på en tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod.

Sammanfattning
" Kyrkans medeltida murverk utgör ett värdefullt historiskt dokument.

" Kyrkans exteriör präglas av den omfattande om- och tillbyggnaden som skedde under 1700-talets andra hälft och utgör en god representant för sin tids byggnadsideal.

" Interiören präglas av olika tiders tillägg, men har dock bevarat byggnadstidens karaktär med det stora luftiga kyrkorummet och en del ursprunglig inredning