Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, KUMLA KYRKA 1:1 KUMLA KYRKA

 Anläggning - Värdering

KUMLA KYRKA, Kumla kyrkogård
7/7/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan med klockboden, kyrkogården tillsammans med den f d skolan, utgör ett värdefullt exempel på en kyrkomiljö av stort kulturhistoriskt intresse.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Kumla kyrka tillhör en grupp romanska absidkyrkor som finns representerad framförallt i länets västra del. Den uppfördes av kalksten i slutet av 1100-talet och är en av länets minsta medeltida kyrkor. Dess ursprungliga planform är intakt med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan innehåller flera ursprungliga delar såsom murverket, den romanska takstolen, ett korsformat fönster i absidväggen, omfattningen till en igenmurad korportal, triumfbågens anfang liksom absidens rikt skulpterade piscina, troligen med bevarade färgspår. Absidens korsformade fönster är med sin troligen ursprungliga placering unikt i länet. På de gamla valvkapporna på vinden finns det rester av puts med dekorfragment från 1400-tal och troligen 1700-tal. Kyrkorummets utformning går till stora delar tillbaka på 1800-talet då tunnvalven av trä tillkom, liksom bänkinredningen, orgeln och predikstolen. Ett altarskåp från 1400-talet tillverkat i Lübeck pryder sedan 1700-talet altaret. Vinden över vapenhuset med bevarad sädeslår visar på en tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod.

Sammanfattning
" Kumla kyrka är mycket välbevarad, och är representativ för den tidigmedeltida, småskaliga sockenkyrkan.

" Det medeltida murverket, rester av muröppningar, triumfbågens anfanger och den romanska takstolen är värdefulla för förståelsen av kyrkans ursprungliga utformning samt viktiga källor till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Piscinan med troliga färgfragment och dopfuntsfoten av kalksten är bevarade medeltida inslag och prov på medeltida stenhuggarkonst. Långhusvindens rester av kalkmåleridekor från såväl 1400-tal som 1700-tal är värda att värna om.

" Interiören karaktäriseras såväl av det romanska kyrkorummets småskalighet som av nyklassicismens strävan efter ljus och luft med höga fönster, vitputsade väggar och tunnvalv av trä. Inredningen, som till stora delar är tillkommen under 1800-talet, är välbevarad och viktig för kyrkorummets gestaltning.