Stäng fönster Gislaved kn, ANDERSTORP 9:451 ANDERSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ANDERSTORPS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A-D utgör den äldsta delen av Anderstorps kyrkogård från 1857. Kvarteren präglas av en blandning av äldre och yngre vårdar i olika utföranden vilket ger ett dynamiskt intryck. Härvidlag är det äldre vårdbeståndet avgörande med sin formrikedom. Dessa vårdar står för kyrkogårdens historiska djup. En del minner om stora industrimän på orten. Av det tidigare vanliga bruket med grusgravar kvarstår en handfull spridda i kvarteren, deras värde är knutet till vården och de har idag främst ett pedagogiskt intresse. Särskilt värdefulla är de många gjutjärnsvårdar (varav fl ertalet med sekundär placering) som representerar den första industriella gravkonsttillverkningen i bygden, kopplat till olika järnbruk. Titlar på vårdar berättar om Anderstorps framväxt som stationssamhälle och industriellt centrum. Kvarter E och F Kyrkogårdens västra utvidgning från 1931 har en typiskt efterkrigstida prägel med låga rektangulära vårdar i gräsmatta. Detta är ett vanligt karaktärsdrag på svenska kyrkogårdar. De enkla vårdarna speglar ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Av det tidigare grusgravsskicket kvarstår fragment som endast har ett pedagogiskt intresse. Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande strukturerna och enstaka vårdar med titel. Nya kyrkogården från 1958 är ritad av länsarkitekt Bertil Th afvelin och är en utpräglad skogskyrkogård i tidens anda. Karaktäristiskt är det dominerande partiet med utsparad naturlig tallskog och upphöjda runda gravgårdar inramade av häckar. Ett öppet släntparti väster om detta upptas av mjukt böjda linjer med urngravar lagda i terrasser med låga kalkstensmurar. Dessa gravlinjer omsluter delvis en ursprunglig ceremoniplats med springbrunn, nu omdanad till minneslund och kompletterad med en asklund, yttringar av vår tids nya gravseder. Längs kyrkogårdsmuren i norr är stramare arrangerade gravrader inom häckkantade gårdar, vilket därmed speglar det andra av efterkrigstidens båda kyrkogårdsideal. De enkla vårdarna med låg profi l och avsaknad av titel är uttryck för folkhemmets kollektivistiskt färgade samhällsanda. kyrkogården som helhet Anderstorps kyrkogård är anlagd på ny plats tillsammans med kyrkan 1856. En utvidgning åt väster skedde 1931 och på andra sidan Anderstorpsån i norr 1958. Vid bron över ån står ett stramt bårhus från 1961. Den gamla delen av kyrkogården omges av kallmurar med smidesgrindar och trädkrans, vilket i kombination med grusgångarna mellan gravkvarteren ger bilden av en traditionell landsbygdskyrkogård. Kyrkan står på kyrkogårdens södra del och gravkvarteren ligger vid dess norra sida med gravar i nord-sydliga rader. Gravvårdsbeståndet är blandat med hänseende till såväl ålder som form. En särställning intar en grupp gjutjärnsvårdar från 1800-talets andra hälft, vilka är kyrkogårdens äldsta vårdar. Några står på ursprunglig plats medan fl ertalet har sekundär placering vid kyrkogårdsmuren. Dessa är representanter för den första industriellt framställda gravkonsten, tillverkad på järnbruken i bygden. Ett stort antal högresta granitvårdar från förra sekelskiftet ger dynamik och historiskt djup åt kyrkogården, några minner om stora industrimän på orten. Av det tidigare vanliga grusgravskicket kvarstår enstaka exempel som är av pedagogiskt intresse. Titlar på äldre vårdar berättar om yrkesroller i stationssamhället och industriorten Anderstorp. Den nordvästra utvidgningen från 1931 har idag en rent efterkrigstida prägel med låga, strama vårdar från 1940- och 50-talen i sammanhängande gräsmatta, en vanlig karaktär på svenska kyrkogårdar. Tidigare har dock gruset varit ett mer påtagligt inslag på hela kyrkogården med smala gångar mellan varje gravrad. Nya kyrkogården är anlagd 1958 efter ett förslag av länsarkitekt Bertil Th afvelin som en typisk skogskyrkogård. Karaktärsskapande är det utsparade naturliga beståndet av högväxta tallar, bland vilka små runda, häckkantade gravplatåer inpassats. Urngravar ligger i en öppen grässlänt på följsamt rundade terrasser med stödmurar av kalksten. Urngravkvarteret omsluter delvis en f.d. ceremoniplats med springbrunn, nu omdanad till minneslund och kompletterad med en asklund, vilka är uttryck för vår tids nya gravseder. Längs gatan i norr sträcker sig en kalkstensmur med smidesgrind. Invid denna mur ligger strama, häckomgärdade gravgårdar som speglar det mer strikta kyrkogårdsideal som likaså kännetecknar efterkrigstiden. Gravvårdarna på kyrkogården håller en tidstypisk låg profi l som betonar kollektivet och inte individen. Längst i väster fi nns ett tämligen nyanlagt kvarter som ännu är outnyttjat. Nya kyrkogårdens kulturhistoriska värde är knutet till de övergripande strukturerna och deras höga gestaltningsmässiga kvaliteter. Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kallmurar, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar och trädkrans är väsentliga delar av gamla kyrkogårdens utformning. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats inklusive arrangemang som grusbädd och stenram. Gjutjärnsvårdarna skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Nya kyrkogårdens karaktär av skogskyrkogård bestäms av det naturliga trädbeståndet. |
