Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sävsjö kn, NORRA LJUNGA KYRKA 1:1 NORRA LJUNGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

NORRA LJUNGA KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A-C, södra delen av D
Samtliga kvarter har en enkel utformning med gräsmatta och upprepade
rader av vårdar. De fl esta kvarter har dessutom rygghäckar.
Dessa sammanhållande element ger området en typisk efterkrigstida
karaktär som bryts av de stora antalet äldre och högresta vårdar, vilka
reser sig som solitärer över de lägre vårdarna och är mycket viktiga
för upplevelsen av kvarteren och ger dem ett historisk djup.

Kvarter E och norra delen av D
Områdets kulturhistoriska värde ligger främst i dess ursprung som
linje-kvarter och hos de bevarade gravvårdarna från allmänna linjen.
Dessa bör få stå kvar på plats. I övrigt har kvarteret en typisk
prägel från andra hälften av 1900-talet med rygghäckar och moderna
vårdar.

Utvidgningen
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska
utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl förekommande
på de fl esta kyrkogårdar i landet.

kyrkogården i dess helhet
Norra Ljunga kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung.
Den ingår i en sammanhållen kyrkomiljö med församlingshem
och missionshus och Norra Ljunga är klassad som riksintreasse
för kulturmiljövården. Kyrkogårdens äldsta del är den norra med
kyrkan, kvarter A till E. Denna är förmodligen utvidgad men det
är okänt i vilken utsträckning. Kyrkogårdens yta blev fördubblad i
och med den utvidgning som skedde 1967. Denna del sträcker sig
mot söder. Kyrkogården har en omgivande stödmur och trädkrans
vilka, tillsammans med grusgångarna och smidesstaketen mot vägen
i öster, är typiska drag för landsortskyrkogården. Övergången mellan
kyrkogårdens gamla och nya del markeras med en bevarad trädrad
samt sibirisk ärtbuske.
Den gamla kyrkogården i norr har fått mycket av sin karaktär
under 1900-talets lopp. Gravbeståndet har tillkommit under hela
seklet och fl ertalet av gravarna hade ursprungligen grusbädd med
tillhörande häck- eller stenram. Här fi nns en tydlig struktur med
enskilda köpegravar närmast kyrkan och allmän linje i avskildhet
i norr. Detta är värdefullt som spegling av det ståndssamhälle som
levde kvar till 1900-talets mitt. Den södra delen, kvarter A-C, präglas
av en blandning av äldre mer högresta gravvårdar, resta över framstående
personer i socknen, och mer moderna vårdar med låga och
breda proportioner. Längst i norr fi nns de tidigare allmänna linjenkvarteren,
kvarter E och D. Här fi nns även ett fl ertal linje-vårdar
bevarade vilka visar på det system med köpegravar och allmänna
linjen som förr var allenarådande på landets kyrkogårdar. Titlar på
vårdarna berättar om såväl person- som sockenhistoria. Den gamla
delen av kyrkogården innehåller ett vitt spektrum av vårdar som är
av pedagogisk betydelse för förståelsen av kyrkogårdens utveckling
och ger ett sammanhållet intryck tack vare rygghäckarna.
Utvidgningen från 1967 i söder har samma uppbyggnad som den
äldre delen i norr, med öppna gräsytor korsade av rygghäckar. Den
har dock en mer modern prägel med större ytor och enbart moderna
vårdar med låg och bred form. Den är ännu inte utnyttjad i någon
högre grad.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.

Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Kyrkogården ingår i en bymiljö klassad som riksintresse för kulturmiljövården.
- Murar, smidesstaket och trädkrans är väsentliga delar av kyrkogårdens
utformning.
- Rygghäckarna har en stor del i den kulturhistoriska karaktären
som rumsskapande element.
- Gravvårdar äldre än 1940 är betydelsefulla som vittnesbörd om
gravkonstens utveckling och socknens historia.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieförteckning.
- Den gamla kyrkogården vid kyrkan har små kvarter delade av ett
till stor del bevarat grusgångssystem.