Stäng fönster Sävsjö kn, HYLLETOFTA 11:1 HYLLETOFTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HYLLETOFTA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarteret har den utslätade karaktär som blivit vanlig under 1900- talets andra hälft. Kvarterets kulturhistoriska värde ligger i enskilda gravvårdar. Kvarter B-C Området har en typisk prägel från efterkrigstiden med rader av gravvårdar på en öppen gräsyta. I kvarteret är de äldre, mer högresta vårdarna samt grusgraven viktiga för kvarterets historiska dimension. kyrkogården i dess helhet Hylletofta kyrkogård har medeltida ursprung. Kyrkan byggdes på 1100-talet och tillhör de så kallade Njudungskyrkorna. Kyrkogårdens enda kända utvidgning skedde 1903 och vid samma tillfälle lades även den omgärdande halv- och stödmuren om i sin helhet. Den ursprungliga muren var från 1657 och troligen byggdes stigluckan i väster samtidigt. Stigluckan har en mycket ovanlig utformning och dess motsvarighet finns inte i länet. Dess konstnärliga utförande, sällsynthet och höga ålder ger den ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Längs kyrkogårdens ytterkanter finns en trädkrans av äldre lönnar, förmodligen tillkom även denna runt 1903. Liksom många andra kyrkogårdar följer Hylletofta efterkrigstidens ofta likriktande utveckling. I och med att skillnader i social rang utjämnades på kyrkogården frångicks systemet med allmänna linjen och köpegravar och alla gravvårdar fick mer eller mindre samma utformning med låga och breda gravstenar. Under 1900-talets andra hälft har även traditionen med grusgravar övergivits och gräset blivit allenarådande på kyrkogården. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött kyrkogård är typisk för efterkrigstiden. Norr om kyrkan, vid stigluckan och den västra muren, fi nns kyrkogårdens äldsta gravvårdar, en kalkstensvård från 1685 samt två något yngre vårdar från 1819 och 1820. Raderna med låga och breda vårdar bryts av det fåtal äldre, mer högresta vårdar som reser sig som solitärer över de övriga. Dessa, tillsammans med kyrkogårdens enda kvarvarande grusgrav, har en viktig pedagogisk betydelse. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska värden genom det de berättar om socknens historia. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Gravvårdar äldre än 1850 ska fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Gravvårdar äldre än 1940 samt med titel bör bevaras. - Det kvarvarande grusgångssystemet liksom den omgärdande muren och trädkransen är viktiga komponenter för landsortskyrkogården. - Stigluckan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. |
