Stäng fönster Norrköping kn, ENEBYMO 1:4 ÖSTRA ENEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖSTRA ENEBY KYRKOGÅRD, ÖSTRA ENEBY KYRKA | |
| 6/8/04 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan med kyrkogården utgör en väl sammanhållen enhet i en i övrigt till största delen förändrad miljö. Den kraftiga kyrkogårdsmuren förstärker detta intryck. Den ombyggda skolan söder om kyrkogården och tiondeboden är viktiga inslag i den historiska och centrala miljö som kyrkan och kyrkogården utgör. Kyrkogården: Den kraftiga kyrkogårdsmuren utmed Finspångsvägen i väster och i söder är speciell för Östra Eneby och viktig för kyrkogårdens karaktär. Området norr om kyrkan med sina sandtäckta gravar omgivna av tujahäckar visar på en tidigare dominerande utformning av våra kyrkogårdar och är en viktig kunskapskälla. De höga träden är viktiga för den parkliknande karaktär, som skapades på våra landsortskyrkogårdar framför allt under andra delen av 1800-talet. Kyrkobyggnaden: Östra Eneby kyrka har en medeltida karaktär, trots senare tillbyggnader. De olika byggnadsetapperna är ovanligt tydliga i såväl exteriör som interiör. De spånklädda taken bildar en enhet, men har olika form beroende på olika arkitektoniska ideal och bruk. Det gamla vapenhuset, "väntrummet" har ett brant, medeltida takfall, gravkorets tak är troligen förändrat sedan 1600-talet men har ändå ett utseende som är typiskt för svensk stormaktstid, långhusets tak är enklare och tornhuvens tak har en utformning som är typisk för decennierna närmast efter 1750. Större delen av långhusets murverk, liksom sakristian och det gamla vapenhuset/väntrummet utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. I interiören märkes de medeltida målningarna av hög kvalitet och sakristian är ovanligt rikt bemålad. Även de fragmentariska målningarna från 1200-talet på vinden och långhusets norra vägg har ett mycket högt konst- och kyrkohistoriskt värde. Bland de enskilda medeltida inslagen märks framför allt de ornerade stenarna, bl a i fasaden, liksom dopfunten från 1100- och 1200-talen. Gravkoret, liksom en del inventarier från framför allt 1700-talet, visar på hur församlingens ledande släkter kunde bidra till kyrkans utsmyckning och även sätta sin prägel på kyrkorummet under stormaktstiden. Tillbyggnaden av långhuset och det nya tornet, som uppfördes på 1700-talet, var delvis en följd av att ryska trupper brände ned bebyggelsen i Norrköpingstrakten 1719, en händelse på det rikspolitiska planet. Av senare tiders renoveringar är kyrkan i dag främst präglad av Kurt von Schmalensees renovering på 1950-talet, där bänkarna, trots den sena dateringen, bidrar till kyrkorummets helhetskänsla. Sammanfattning Det medeltida murverket med sina ornerade stenar och de medeltida målningarna utgör ett värdefullt historiskt dokument. Runstensfragmenten minner om kyrkplatsen långa kontinuitet som mötesplats. Den medeltida dopfunten har ett mycket stort konst- och kyrkohistoriskt intresse. Kyrkans olika delar är tydligt avläsbara. Detta gäller såväl de medeltida delarna, som 1600-talets gravkor och 1700-talets tillbyggnad av långhuset och det nya tornet. De spåntäckta taken har ett mycket stort byggnadshistoriskt värde, både genom takens utformning och genom täckningsmaterialet. Spån var tidigare det dominerande taktäckningsmaterialet på våra kyrkor. Bänkinredningen och altaret är goda exempel på 1950-talets tillägg till kyrkorummet, men bidrar ändå till helhetsintrycket. |
