Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, RÖNÖ 2:1 RÖNÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

RÖNÖ KYRKOGÅRD, RÖNÖ KYRKA
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Rönö kyrka och kyrkogård med omgärdning, grind och klockstapel är en samlad miljö med
mycket höga kulturhistoriska värden. Mursträckningarnas olika karaktär har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde. Beroende på hur gamla murarna är kan en del av olikheterna bero på att
underhållet av kyrkogårdsmurar ofta var fördelat på enskilda hemman. Större skillnader kan
bero på att mursträckorna tillkommit vid olika tider. Grinden i söder med de putsade
grindstolparna bildar en tydlig entré till kyrkogården. Klockstapeln som sannolikt uppfördes
på 1680-talet, eventuellt mitten av 1700-talet, har mycket höga kulturhistoriska värden. Även
uthusbyggnaden nordväst om kyrkogården har ett visst kulturhistoriskt värde.

Tujorna som växer utmed gången från södra grinden till kyrkans vapenhus hör till en äldre
tradition och tujor har ofta använts för att markera huvudgångar eller påkostade
gravanläggningar. Den stora boken invid klockstapeln står eventuellt i kyrkogårdens äldre
västra begränsning. Gångsystemet med grusade gångar hör samman med kyrkogårdens
struktur (se nedan).
Kyrkogården uppvisar delvis fortfarande den struktur den har på en gravkarta, som troligen
upprättades på 1940-talet. Det innebär att de enkla linjegravvårdarna finns på kyrkogårdens
nordvästra del och i ett större område söder om kyrkan. Systemet med linjegravar växer fram
under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen
skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från
början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet
övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en
gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på
gravläggningarna. Söder om klockstapeln låg troligen en linje eller ett speciellt område för
barngravar. ”Köpegravarna” eller de mer påkostade familjegravarna finns i Rönö invid
kyrkogårdsmuren i nordväst och sydväst, på kyrkogårdens sydvästra del samt i en rad
omedelbart väster om kyrkan och de fåtal gravplatser som ligger norr om kyrkan. Gravarna
med grus- eller sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra
delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar
omgärdades oftast av häckar eller stenramar, men även staket i gjutjärn eller järnsmide
förekom, liksom pollare med kätting. De båda fotografierna ovan från 1930-talet, respektive
1960-talet visar att många gravar hade grus- eller sandtäckt yta samt omgärdning, troligen av
häckar. Denna typ av gravanläggning har försvunnit till stor del i länet genom senare tiders
omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.

Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de
äldre gravvårdarna från 1800-talet och gravvårdar av speciell typ så som gjutjärnskorset och
gravvårdarna av marmor. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i
en socken. I Rönö varierar typen av titlar. Fler titlar har koppling till egendomen Kåreholm,
bl a kusken, trädgårdsmästaren, kammarjungfrun och mamsell.