Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, SANKT OLAI KYRKA 1 SANKT OLAI KYRKA

 Anläggning - Värdering

SANKT OLAI KYRKA
10/25/06
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, stadstornet och de två stenbodarna utgör tillsammans med marmorporten en unik kyrkomiljö. Tornet har länge setts som en sorts symbol för Norrköping. Kyrkplatsen har även ett kontinuitetsvärde genom att den nuvarande kyrkan lär vara den fjärde på samma plats.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är ur arkitektonisk synpunkt länets intressantaste barockkyrka. Den rikt utsmyckade västgaveln med sina stadshistoriskt intressanta inskriptionstavlor och detaljutformning utgör ett unikt exempel i stiftet på tidens arkitekturideal. Kyrkans och framför allt västgavelns utformning pekar också på kontakter och influenser från huvudstaden. Detta möjliggjordes av att Norrköping vid denna tid hade en mycket framträdande position i riket. Den mycket ljusa och luftiga sakristian speglar arkitekturidealen vid mitten av 1800-talet och utgör ett intressant exempel på stadsarkitekt Malms byggnadsverksamhet. Även kyrkans interiör med det treskeppiga kyrkorummet är ovanligt i sitt slag bland länets kyrkor. Inredning och inventarier är av hög konstnärlig kvalitet och representerar flera av länets mest framstående konstnärer och hantverkare under flera decennier, som t ex 1600-talsdopfunten av mässing, predikstolen tillverkad på 1700-talet av bildhuggaren C F Beurling och altartavlan från tidigt 1800-tal av konstnären Pehr Hörberg. Orgelfasaden tillhör en av länets mest storslagna fasader. En rad av landets mest framstående arkitekter har under olika tidsperioder varit delaktiga i gestaltandet av kyrkomiljön, som C J Cronstedt, C Hårleman och A Lindegren. Av interiören i S:t Olai, som var en av Lindegrens främsta gestaltade kyrkorum återstår endast fragment, vilka dock har restaurerings-, arkitekturhistoriska och konstnärliga värden.

Kyrkobyggnaden har även bevarat flera intressanta byggnadsdetaljer, som de järnplåtsklädda ytterdörrarna med äldre smidesdetaljer, kalkstenstrapporna till läktarna, den ålderdomliga dörren mellan koret och sakristian. Även de äldre gravhällarna är betydelsefulla komponenter för helheten.

Sammanfattning
" Kyrkan, stadstornet och de två stenbodarna utgör tillsammans med marmorporten en unik kyrkomiljö utformad av några av landets mest framträdande arkitekter.

" Kyrkans utformning från 1760-talet intar en särställning bland länets kyrkobyggnader. Den rikt utsmyckade västgaveln med sina stadshistoriskt intressanta inskriptionstavlor och detaljutformning utgör ett unikt exempel i stiftet på tidens arkitekturideal.

" Inredning och inventarier är av hög konstnärlig kvalitet och representerar flera av länets mest framstående konstnärer och hantverkare under flera decennier, som t ex 1600-talsdopfunten av mässing, predikstolen tillverkad på 1700-talet av C F Beurling och altartavlan från tidigt 1800-tal av Pehr Hörberg.