Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eksjö kn, EKEBERG 1:7 HULTS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HULTS KYRKA, Hults kyrkogård
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården i dess helhet

Hults kyrkogård har en relativt kort historia i förhållande till många andra kyrkogårdar i länet,
tack vare att man valde att förlägga den nya kyrkan på ny mark en bra bit ifrån den gamla. Ändå
har folk begravts här sedan 1840-talet och en vandring längs med gravraderna berättar om
skiftande synsätt över tid när det gäller begravningstraditioner, synen på döden, olika önskemål
om hur människor önskat bli ihågkomna osv. Enskilda gravvårdar vittnar om skiftande ideal och
många gånger om hantverksskicklighet i utförandet. Kyrkogården rymmer information om
personer som levt och dött, om yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske
inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehåller kulturhistoriska värden genom det
de berättar om Hult sockens historia.
Hults kyrkogård är samfällighetens yngsta kyrkogård. Den präglas huvudsakligen av 1900-
talets kyrkogårdsutformning med moderna kvarter med rygghäckar och mycket gräs. Det finns
ändå en tydlighet kvar mellan olika delar av kyrkogården och många äldre gångar är fortfarande
kvar, även om de tyvärr (ur kulturhistorisk synvinkel) har lagts med sjöstensplattor. Kyrkogårdsmuren
är enhetlig och anlades troligen i samband med att kyrkan uppförde 1840. Muren är
mycket stilfullt lagd och ett gott exempel på den skicklighet man kunde uppnå i stenhanteringen.
Genomgående för hela kyrkogården är att kvarteren markeras genom större gravvårdar
längs med de större gångarna till kyrkans entréer, samt att träden medverkar till att markera hörn
och ingångar. Denna planering har både ett kulturhistoriskt och ett gestaltningsmässigt värde
som är värt att bevara. De två första kvarteren som kyrkobesökaren möter är kvarter A och F
som har en tydlig profil genom sina rygghäckar och sin regelbundenhet. Kvarter C är ett tydligt
och välbevarat kvarter för allmänna linjen. Att bevara en större del av detta kvarter eller helst
hela, är viktigt då det i relation till mer påkostade gravvårdar på ett mer rättvist sätt speglar
Hults sociala bakgrund. Kvarter D är det mest enhetliga kvarteret på kyrkogården och speglar
efterkrigstidens kyrkogårdsideal mycket väl. Många av kyrkogårdens enstaka gravvårdarna
förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska,
stil- och konsthistoriska värden etc.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får nya
ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara
de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider.

Sammanfattning
● Hults kyrkogård har en kulturhistoriskt värdefull tydligheten i strukturen med större vårdar
längs kyrkogårdens större gångar, och mindre vårdar inne i kvarteren.
● Kyrkogårdsmuren är enhetlig och ett stilfullt exempel på hög hantverkskicklighet.
● Flera kvarter är enhetliga och har en tydlig prägel som är värd att ta vara på.
● Albert Engströms gravvård har ett nationellt intresse som en av våra stora svenska författare.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A och F
De två kvarterens främsta kulturhistoriska värde ligger dels i den regelbundna strukturen med
välskötta cotoneasterhäckar som täcker kvarteren helt och hållet, och dels i de enskilda
gravvårdarna. Systemet med rygghäckar är troligen relativt sentida och har ersatt en äldre
struktur med kanthäckar av liguster som omgärdade två ryggställda gravrader. Detta var
mönstret på hela kyrkogården med små tydliga gravkvarter där varje litet kvarter innehöll gravar
från allmänna linjen utom de närmast de större gångarna. Bland de enskilda gravvårdar som har
ett stort kulturhistoriskt värde märks främst de stora och högresta av äldre datum som förstärker
strukturen där de påkostade vårdarna står på de mest exponerade ställena och de från allmänna
linjen står där de inte syns lika mycket. I övrigt har gravvårdar med titlar, orts- och gårdsnamn
extra värde genom det de berättar om socknens sociala sammansättning, historia och geografi.

Kvarter B
Kulturhistorisk bedömning och karaktär Kvarterets karaktär präglas av enkla och små gravvårdar, både vårdar från allmänna linjen samt senare små vårdar över urngravar. Det kulturhistoriska
värdet ligger i strukturen som ännu är urskiljbar med större och mer “monumentala” vårdar längs med
mittgången som går till kyrkans entré på långsidan. Även enskilda vårdar med titlar, orts- eller gårdsnamn har ett kulturhistoriskt värde liksom övriga vårdar med ett lokal- eller personhistoriskt intresse.

Kvarter C
Kvarteret innehåller det mest samlade området med bevarade allmännalinjen-gravar på Hults
kyrkogård. Området är även ovanligt välbevarat jämfört med många andra kyrkogårdar. Det
kulturhistoriska värdet ligger således främst i att så pass många allmännalinjen-gravar
fortfarande ligger kvar orörda i en större enhet. Enskilda vårdar med titlar eller “original-namn”,
gårds- eller ortshänvisningar är också värdefulla för berättelsen om Hults sockens historia.

Kvarter D
Kvarter D är det mest enhetliga kvarteret på kyrkogården och speglar ett typiskt och
modernistiskt gravkvarter från tiden 1950-1980. Tiden – och kvarteret – präglas av likvärdiga
och enhetliga gravvårdar av sten i låga och breda proportioner. Vid ändringar och
kompletteringar i gravraderna bör man ta hänsyn till att det är så pass enhetligt och anpassa nya
vårdar efter de befintliga. Vårdarna är i och för sig välrepresenterade även på andra ställen på
kyrkogården och på andra kyrkogårdar i länet men är här ovanligt väl samlat. Enskilda vårdar
har även kulturhistoriska värden genom förekomst av främst titlar som bland annat speglar Hults
industriella historia.

Kvarter E
Kvarteret är relativt blandat men följer samma karaktär som övriga kvarter på kyrkogården – att det anpassar sig efter gångsystemet genom att ha större gravvårdar närmast de mer betydelsefulla
gångarna och mindre och anspråkslösare vårdar i de andra raderna. Denna struktur är ett karkatärsdrag för hela kyrkogården och värdefullt att det även bevaras vid framtida ändringar. Kulturhistoriskt värde har även enskilda gravvårdar med titlar och ortseller gårdsnamn som därigenom berättar om socknens historia.

Kvarter F
Kvarteret har en tydlig struktur med påkostade gravvårdar längs med muren, till skillnad från de
flesta andra kvarter inne på kyrkogården. Syftet har varit att de större vårdarna utmed muren ska
fungera som fond för de lägre vårdarna i kyrkogårdens mitt. Det kulturhistoriska värdet ligger i
denna tydlighet, liksom i enskilda vårdar som följer denna struktur. Framförallt kan nämnas
Albert Engströms gravvård som har stort kulturhistoriskt värde även ur ett nationellt perspektiv.
Av stort historiskt intresse är även de två gjutjärnsvårdarna vid östra muren. Vid nordöstra
hörnet står en vacker vård från 1931 i typisk och elegant funkisstil. Flera vårdar har höga
konstnärliga värden, och likaså ger många vårdar med titlar en bild av Hults sockens
samhälleliga och sociala historia.