Stäng fönster Eksjö kn, EKEBERG 1:7 HULTS KYRKA
Anläggning - Värdering
HULTS KYRKA, Hults kyrkogård | |
1/1/06 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården i dess helhet Hults kyrkogård har en relativt kort historia i förhållande till många andra kyrkogårdar i länet, tack vare att man valde att förlägga den nya kyrkan på ny mark en bra bit ifrån den gamla. Ändå har folk begravts här sedan 1840-talet och en vandring längs med gravraderna berättar om skiftande synsätt över tid när det gäller begravningstraditioner, synen på döden, olika önskemål om hur människor önskat bli ihågkomna osv. Enskilda gravvårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet i utförandet. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, om yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehåller kulturhistoriska värden genom det de berättar om Hult sockens historia. Hults kyrkogård är samfällighetens yngsta kyrkogård. Den präglas huvudsakligen av 1900- talets kyrkogårdsutformning med moderna kvarter med rygghäckar och mycket gräs. Det finns ändå en tydlighet kvar mellan olika delar av kyrkogården och många äldre gångar är fortfarande kvar, även om de tyvärr (ur kulturhistorisk synvinkel) har lagts med sjöstensplattor. Kyrkogårdsmuren är enhetlig och anlades troligen i samband med att kyrkan uppförde 1840. Muren är mycket stilfullt lagd och ett gott exempel på den skicklighet man kunde uppnå i stenhanteringen. Genomgående för hela kyrkogården är att kvarteren markeras genom större gravvårdar längs med de större gångarna till kyrkans entréer, samt att träden medverkar till att markera hörn och ingångar. Denna planering har både ett kulturhistoriskt och ett gestaltningsmässigt värde som är värt att bevara. De två första kvarteren som kyrkobesökaren möter är kvarter A och F som har en tydlig profil genom sina rygghäckar och sin regelbundenhet. Kvarter C är ett tydligt och välbevarat kvarter för allmänna linjen. Att bevara en större del av detta kvarter eller helst hela, är viktigt då det i relation till mer påkostade gravvårdar på ett mer rättvist sätt speglar Hults sociala bakgrund. Kvarter D är det mest enhetliga kvarteret på kyrkogården och speglar efterkrigstidens kyrkogårdsideal mycket väl. Många av kyrkogårdens enstaka gravvårdarna förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får nya ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning ● Hults kyrkogård har en kulturhistoriskt värdefull tydligheten i strukturen med större vårdar längs kyrkogårdens större gångar, och mindre vårdar inne i kvarteren. ● Kyrkogårdsmuren är enhetlig och ett stilfullt exempel på hög hantverkskicklighet. ● Flera kvarter är enhetliga och har en tydlig prägel som är värd att ta vara på. ● Albert Engströms gravvård har ett nationellt intresse som en av våra stora svenska författare. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A och F De två kvarterens främsta kulturhistoriska värde ligger dels i den regelbundna strukturen med välskötta cotoneasterhäckar som täcker kvarteren helt och hållet, och dels i de enskilda gravvårdarna. Systemet med rygghäckar är troligen relativt sentida och har ersatt en äldre struktur med kanthäckar av liguster som omgärdade två ryggställda gravrader. Detta var mönstret på hela kyrkogården med små tydliga gravkvarter där varje litet kvarter innehöll gravar från allmänna linjen utom de närmast de större gångarna. Bland de enskilda gravvårdar som har ett stort kulturhistoriskt värde märks främst de stora och högresta av äldre datum som förstärker strukturen där de påkostade vårdarna står på de mest exponerade ställena och de från allmänna linjen står där de inte syns lika mycket. I övrigt har gravvårdar med titlar, orts- och gårdsnamn extra värde genom det de berättar om socknens sociala sammansättning, historia och geografi. Kvarter B Kulturhistorisk bedömning och karaktär Kvarterets karaktär präglas av enkla och små gravvårdar, både vårdar från allmänna linjen samt senare små vårdar över urngravar. Det kulturhistoriska värdet ligger i strukturen som ännu är urskiljbar med större och mer “monumentala” vårdar längs med mittgången som går till kyrkans entré på långsidan. Även enskilda vårdar med titlar, orts- eller gårdsnamn har ett kulturhistoriskt värde liksom övriga vårdar med ett lokal- eller personhistoriskt intresse. Kvarter C Kvarteret innehåller det mest samlade området med bevarade allmännalinjen-gravar på Hults kyrkogård. Området är även ovanligt välbevarat jämfört med många andra kyrkogårdar. Det kulturhistoriska värdet ligger således främst i att så pass många allmännalinjen-gravar fortfarande ligger kvar orörda i en större enhet. Enskilda vårdar med titlar eller “original-namn”, gårds- eller ortshänvisningar är också värdefulla för berättelsen om Hults sockens historia. Kvarter D Kvarter D är det mest enhetliga kvarteret på kyrkogården och speglar ett typiskt och modernistiskt gravkvarter från tiden 1950-1980. Tiden – och kvarteret – präglas av likvärdiga och enhetliga gravvårdar av sten i låga och breda proportioner. Vid ändringar och kompletteringar i gravraderna bör man ta hänsyn till att det är så pass enhetligt och anpassa nya vårdar efter de befintliga. Vårdarna är i och för sig välrepresenterade även på andra ställen på kyrkogården och på andra kyrkogårdar i länet men är här ovanligt väl samlat. Enskilda vårdar har även kulturhistoriska värden genom förekomst av främst titlar som bland annat speglar Hults industriella historia. Kvarter E Kvarteret är relativt blandat men följer samma karaktär som övriga kvarter på kyrkogården – att det anpassar sig efter gångsystemet genom att ha större gravvårdar närmast de mer betydelsefulla gångarna och mindre och anspråkslösare vårdar i de andra raderna. Denna struktur är ett karkatärsdrag för hela kyrkogården och värdefullt att det även bevaras vid framtida ändringar. Kulturhistoriskt värde har även enskilda gravvårdar med titlar och ortseller gårdsnamn som därigenom berättar om socknens historia. Kvarter F Kvarteret har en tydlig struktur med påkostade gravvårdar längs med muren, till skillnad från de flesta andra kvarter inne på kyrkogården. Syftet har varit att de större vårdarna utmed muren ska fungera som fond för de lägre vårdarna i kyrkogårdens mitt. Det kulturhistoriska värdet ligger i denna tydlighet, liksom i enskilda vårdar som följer denna struktur. Framförallt kan nämnas Albert Engströms gravvård som har stort kulturhistoriskt värde även ur ett nationellt perspektiv. Av stort historiskt intresse är även de två gjutjärnsvårdarna vid östra muren. Vid nordöstra hörnet står en vacker vård från 1931 i typisk och elegant funkisstil. Flera vårdar har höga konstnärliga värden, och likaså ger många vårdar med titlar en bild av Hults sockens samhälleliga och sociala historia. |