Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, HEDVIGS KYRKA 1 HEDVIGS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HEDVIGS KYRKA
4/26/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Hedvigs kyrka med sitt ursprung i den Tyska församlingen bildar tillsammans med f d kyrkogården och den påkostade offentliga och kommersiella bebyggelsen runt Tyska torget en kulturhistoriskt värdefull miljö.

F d kyrkogården
Den f d kyrkogården är ett exempel på de stadskyrkogårdar som upphörde att användas som kyrkogårdar i början av 1800-talet, när bl a hälsoaspekter gjorde att de flyttades utanför städerna. Stödmuren, trädkransen och gräsytorna är viktiga att bevara. Trots att de inte är ursprungliga kan de ses som rester av den ursprungliga användningen som kyrkogård.

Kyrkobyggnaden
Hedvigs kyrka tillhör de få kyrkor i Östergötland som uppfördes under 1600-talet. Trots vissa förändringar har den kvar sin "tunga" karaktär, som en förenklad barockbyggnad. Hela tornöverbyggnaden har senare klätts med koppar men äldre ornament har rekonstruerats och även de hör hemma i barockens arkitektur. Kyrkan har en ovanlig utformning av tornet och en ovanlig fasadbehandling. Fasadbehandlingen är en moderniserad variant av den ursprungliga tegelimitationen. Torn och fasad ger kyrkan en speciell karaktär. Interiören domineras av Agi Lindegrens målning i 1890-talets tolkning av barock. Detta är den enda kyrka i Östergötland där Agi Lindegren var verksam där man i så stor utsträckning har sparat hans tillägg och det gör interiörmåleriet även restaureringshistoriskt intressant. Många inredningsdetaljer är av mycket stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Där märks framför allt predikstolen, Pehr Hörbergs altartavla och dopfunten i sandsten. De är också inventarier som finns kvar från tiden innan kyrkan användes som rikssal vid riksdagen år 1800. I tornet finns flera inslag av ålderdomlig karaktär, framför allt på klockvåningen, som berättar om kyrkans historia "bakom kulisserna". De små väggskåpen och gaslampan i tornvåningen är exempel på föremål som aldrig varit särskilt framträdande i kyrkan. Sakristian är ett av de få exemplen i Östergötland på arkitekten Fredrik Wilhem Scholanders verksamhet som kyrkoarkitekt.
Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59 präglar delvis kyrkorummet genom bänkinredningen och läktarunderbyggnaden. Tidstypiska inslag är utformningen av vapenhuset med golv och tak, dörrarna med handtag som stiliserade fiskar och brudkammaren med karosseripanel.

Kyrkan har även ett mycket stort samhällshistoriskt värde då den uppfördes för Tyska församlingen. Detta visar på den tid i Norrköpings historia då näringslivet hade ett mycket stort inslag av tyskar. Det var inte fallet bara i Norrköping och intressant är också de täta kontakterna med Tyska församlingen i Stockholm.

Sammanfattning

" Hedvigs kyrka är en av länets få kyrkor uppförda under 1600-talet. Dess samband med Tyska församlingen i Norrköping har ett mycket stort samhällshistoriskt intresse.

" Interiören är en av få bevarade interiörer från Agi Lindegrens restaureringar i nybarock anda.

" Flera inventarier och delar av inredningen har en mycket hög konstnärlig och hantverksmässig kvalitet. Detta gäller bl a predikstolen från 1727, Pehr Hörbergs altartavla och altaruppsats samt sandstensdopfunten i renässans. Även altaret, som tidigare stått i S:t Olai kyrka har ett högt konstnärligt värde.

" Brudkammaren uppvisar en gestaltning som inte är typisk för 1950-talets kyrkliga restaureringar, men för många andra offentliga miljöer.