Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, KVILLINGE 6:2 KVILLINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

KVILLINGE KYRKA, KVILLINGE KYRKOGÅRD
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning

Kvillinge kyrka och kyrkogård med dess murar, grindar, trädkrans och gravvårdar utgör en
väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogårdsmuren med
dess tre ingångar har ett mycket högt värde.
Den höga trädkransen minner om ett äldre parkideal som sedan slutet av 1700-talet utvecklats
på våra kyrkogårdar.

Det finns flera mycket ålderdomliga gravvårdar på kyrkogården. Gravvårdar kan vara
kulturhistoriskt intressanta ur flera aspekter. Det gäller dels ålderdomliga vårdar, vårdar med
person- eller lokalhistoriskt intresse, eller vårdar av en speciell sort eller tack vare dess
hantverksvärde. Bland gravvårdar av särskild typ kan exempelvis vårdarna i kalksten nämnas.
En av den har en s.k. Thorvaldsen medaljong. Denna typ av medaljong med olika motiv
tillverkades från mitten av 1800-talet. En annan mycket speciell vård är en kolonn av gjutjärn
med en urna upptill. Den står i kv. 2 och dateras till 1847. Här finns ett stort antal bevarade
stenramsgravar och några gravar omgärdas av låga buxbomshäckar. Järnstaket var en mer
påkostad form av omgärdning som finns till ett par av gravarna. Omgärdningar med stenramar
verkar ha blivit vanligt sedan 1920-talet. En stor del av dessa gravar har kvar sin äldre
täckning av grus/sand. Grustäckta gravar var tidigare mycket vanliga på länets kyrkogårdar,
men de har ofta lagts om till gräsgravar.

De gravvårdar som bär någon form av titel är genom sin titel kulturhistoriskt intressanta i och
med att de ger mycket information om näringsliv och sociala struktur i en bygd. På Kvillinge
kyrkogård förekommer en mängd olika titlar. Exempelvis finns det titlar som hör de övre
samhällsklasserna till som Öfverjägmästare, Justitierådmannen, Prost, Kammarherre och
Bruksinspectoren. Det finns tre med titeln Banvakten/ F.d. Banvakten. Utöver dessa finns
exempel på flera olika yrken som Trädgårdsmästaren, Läraren, Snickaren, Fabrikör, F.d.
Mjölnaren, Fiskaren m.m. En ovanlig yrkestitel är Masmästaren. En person med det arbetet
ansvarade för driften av en masugn. På den äldsta vården från 1847 finns titeln Direceuren.
Vidare finns det kvinnliga titlar som Mamsell, Lärarinnan och Hustrun.

Värdefullt är också de nio linjevårdar som finns bevarade. Systemet med linjegravar växte
fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter
dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar begravas
långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad
men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller
ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet vårdar togs bort.
Vårdarna är i regel små och enkla. Vanliga är exempelvis träkors eller små plattor av sten. Det
är av vikt att bevara linjegravvårdar så att man kan följa ordningen på gravläggningarna.
Värdet ligger även i kvarterets struktur med dess gångar och vegetation. Längs den västra
gången står fyra formklippta lövträd på vardera sidan. Dessa markerar tydligt huvudingången.
Gravkapellet i den södra muren byggdes 1955 och har ett visst kulturhistoriskt värde.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
1:a kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
I kvarter 1 finns höga kulturhistoriska värden. En stor del av värdet ligger i alla de äldre, mer
påkostade gravvårdar som finns. Gravvårdar kan vara kulturhistoriskt intressanta ur flera
aspekter. Det gäller dels ålderdomliga vårdar, vårdar med person- eller lokalhistoriskt
intresse, eller vårdar av en speciell sort eller tack vare dess hantverksvärde. Bland gravvårdar
av särskild typ kan exempelvis vårdarna i kalksten nämnas. En av den har en s.k. Thorvaldsen
medaljong. Denna typ av medaljonger med olika motiv tillverkades från mitten av 1800-talet.
Här finns ett stort antal bevarade stenramsgravar och några gravar omgärdas av låga
buxbomshäckar. Järnstaket var en mer påkostad form av omgärdning som finns till två av
gravarna. Omgärdningar med stenramar verkar ha blivit vanligt sedan 1920-talet. En stor del
av dessa gravar har kvar sin äldre täckning av grus/sand. Grustäckta gravar var tidigare
mycket vanliga på länets kyrkogårdar, men de har ofta lagts om till gräsgravar.

Flertalet av vårdarna i kv. 1 bär någon form av titel. Exempelvis finns det titlar som hör de
övre samhällsklasserna till som Öfverjägmästare, Justitierådmannen, Riddare, Prost,
Kammarherre och Bruksinspectoren. Det finns tre med titeln Banvakten/ F.d. Banvakten.
Utöver dessa finns exempel på flera olika yrken som Trädgårdsmästaren, Läraren, Snickaren,
Fabrikör, F.d. Mjölnaren och Fiskaren. En ovanlig yrkestitel är Masmästaren. En person med
det arbetet ansvarade för driften av en masugn. Titlar är intressanta i och med att de kan ge
mycket information om sociala struktur och näringsliv i en trakt.

Vidare finns värde i grusgångarnas sträckning från den västra huvudgången till de gångar som
går runt kyrkan. Den västra gången flankeras av fornklippta lövträd som tydligt markerar
huvudingången.

2:a kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
Inom kvarter 2 finns höga kulturhistoriska värden främst genom alla de ålderdomliga
gravvårdar som finns. Bland annat finns det en mycket stor andel stenomgärdade gravar
täckta med grus eller sand. Stenomgärdade gravar verkar ha blivit vanligt förekommande från
1920-talet. Tidigare fanns de i större utsträckning på länets kyrkogårdar men många har
sedermera tagits bort. Det är likadant med de gravar vars yta täcks av sand/grus. Här på
Kvillinge kyrkogård finns många kvar, men de har också varit vanligare förr men har efter
hand såtts igen med gräs.

Vidare finns det en mängd olika typer av ålderdomliga gravvårdar i kvarteret. Det finns en
vård som har en öppen bok på ett avbrutet livsträd. En annan ålderdomlig vård är en kolonn i
järn med en urna upptill. Det finns flera olika sorters kors i järn, kalksten, trä och marmor.
Det finns flera olika typer av titlar på gravvårdarna i området. Bland annat finns det tre med
titeln Trädgårdsmästaren, två med titeln Kyrkoherden. Det finns kvinnliga titlar som Mamsell,
Lärarinnan och Hustrun. På den äldsta vården från 1847 finns titeln Direceuren. Titlar på
gravvårdarna är kulturhistoriskt intressanta i och med att de kan ge mycket information om
vilka som levt och verkat i en bygd.

Värdet ligger även i kvarterets struktur med dess gångar och vegetation. Längs den västra
gången står fyra lövträd på vardera sidan som formklippts. Dessa markerar tydligt
huvudingången.

3:e kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
En stor del av det kulturhistoriska värdet ligger i kvarterets struktur med dess häckar.
Värdefullt är de kvarvarande linjegravar som finns. De minner om ett äldre begravningsskick
som sedan drygt 40 år inte längre används. Det är av vikt att de vårdar som finns kvar från
linjevårdssystemet bevaras för att ordningen på gravläggningarna ska kunna följas.
Det finns två av de moderna vårdarna som har en titel. Dessa är Majoren och Kantorn.