Stäng fönster Jönköping kn, ÖLMSTAD 19:1 ÖLMSTAD KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖLMSTAD KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarteret uppvisar en blandning av vårdar från tidigt 1800-tal fram till sent 1900-tal med betoning på det tidiga 1900-talet. De grustäckta ytorna vid gravarna är idag borta men vissa av gravvårdarna visar ändå tydligt på det äldre gravskicket. Kvarteret innehar ett högt kulturhistoriskt värde genom sin ålderdomliga prägel och de enskilda gravvårdarna som visar på individuell hantverksskicklighet. Ytterligare en bidragande faktor är kvarteret som motpart gentemot de allmänna kvarteren, något som tydliggör den sociala strukturen i det äldre Ölmstad. De vårdar som fi nns i kvarteret bör bevaras på ursprunglig plats och om nytillskott är nödvändiga bör dessa anpassas efter befintliga vårdar. Kvarter B I kvarteret är det kulturhistoriska värdet kopplat till de kvarvarande vårdarna ur allmänna linjen. Tyvärr har fl ertalet vårdar redan avlägsnats vilket ökar betydelsen av att bevara de som ännu står kvar. Kvarter C Kvarter C är ett mycket sällsynt och homogent gravkvarter med allmänna linjen-gravar, i obruten kronologisk ordning från 1936 till 1959. Endast ett fåtal gravvårdar saknas i raderna. I och med att så många vårdar bevarats fi nns en pedagogisk tydlighet över ett idag försvunnet gravskick. Trots att detta var så dominerande under stora delar av 1900-talet fi nns det idag oftast bara fragmentariska rester bevarade på de fl esta kyrkogårdar och av vad som idag är känt fi nns ingen motsvarighet i länet. Av särskilt kulturhistoriskt värde är den nästan obrutna och långa kronologin över en så pass omfattande tid och att gravvårdarna är i den grad likartade och återhållsamma i sina uttryck vilket sammantaget ger kvarteret ett högt autenticitetsvärde. Kvarter D Kvarter D speglar med sina jämna rader med enkla vårdar det ideal som uppträdde under efterkrigstiden. Parallellt med folkhemsbygget utjämnades skillnader i social rang på kyrkogården genom att systemet med allmänna linjen och köpegravar försvann. Alla gravvårdar fi ck istället mer eller mindre samma utformning med låga och breda gravstenar. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet. Avvikande inslag i kvarteret är ett fåtal vårdar från 1900-talets början, den dryga raden allmänna linjen-vårdar och de tre grusgravarna. Dessa inslag är välbehövliga att bevara som motvikt mot den homogena utformningen och upprepade intryck som de moderna vårdarna ger. Kvarter E Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de fl esta kyrkogårdar i landet. kyrkogården i dess helhet Ölmstads kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. För oss är dess historia läsbar från det sena 1800-talet fram till idag. Kallmuren och smidesgrindarna, på nya och gamla kyrkogården, är liksom den sammanhållna trädkransen viktiga karaktärsdrag för den typiska landsortskyrkogården. De öppna ytorna på den äldre delen vid kyrkan är en produkt av efterkrigstidens rationalitetstänkande liksom borttagandet av grusbäddarna vid många av gravarna. De tre grusgravarna som fi nns kvar i gamla kyrkogårdens sydöstra hörn är därför viktiga för förståelsen av hur stora delar av kyrkogården en gång såg ut. Grusgångssystemet delar in gamla kyrkogården i fyra kvarter medan det på den nya bryter av den monotona upprepningen av gravvårdarna. Ölmstads kyrkogård kan visa upp en stor rikedom av gravvårdstyper, från 1800-talet fram till idag med en tydlig uppdelning i olika kvarter. Särskilt intressant är kvarter C med dess många vårdar från allmänna linjen men även kvarter A avviker med dess karaktär av köpegravskvarter från förra sekelskiftet. Allmänna linjen var ett vanligt begravningsskick som dominerade under i stort sett hela 1900-talets första hälft och idag fi nns oftast bara fragmentariska spår kvar av detta. På Ölmstads kyrkogård fi nns gravvårdar kronologiskt från 1924 till 1959 fördelade på tre kvarter vilket är unikt i länet. Kvarter C utmärker sig eftersom det där fi nns en sådan mängd vårdar bevarade. Kompletterande kistbegravningar kan ej göras i de aktuella raderna, i kvarter B, C eller D, utan att bryta hela strukturen och bör därför ej tillåtas. Istället hänvisas till de platser på kyrkogården som ännu inte är tagna i anspråk, främst på den nya kyrkogården. Inga nu befi ntliga vårdar bör avlägsnas eller flyttas och nya vårdar bör anpassas och utföras i enlighet med omgivande vad gäller material, storlek och form. Finns det gravvårdar från kvarter C som avlägsnats men fortfarande är bevarade på annan plats är det önskvärt om de kunde återplaceras för att komplettera linjerna. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Gravvårdar från allmänna linjen bör bevaras på ursprunglig plats och borttagna vårdar bör återbördas. - Gravvårdar äldre än cirka 1940 och vårdar med titlar vittnar om gravkonstens utveckling och socknens historia, liksom eventuella tillhörande omgärdningar och grusbäddar. - Den omgärdande stenmuren, grindarna och trädkransen är viktiga delar i upplevelsen av kyrkogården. - Vegetationen på nya kyrkogården är av stor betydelse för den moderna karaktären i kvarteret. - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning. |
