Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Jönköping kn, ÖGGESTORPS KLOCKARBOL 1:1 ÖGGESTORPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖGGESTORPS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A-B
Kvarteret utmärker sig på kyrkogården med sina många välbevarade
äldre gravvårdar. Traditionellt sett var de områden som var mest
exponerade för kyrkobesökare avsatta för påkostade köpegravplatser,
makt och rikedom skulle manifesteras även efter döden.
Öggestorps kyrkogård följer det mönstret. Kvarteret ger genom sin
traditionella placering, de stora och högresta vårdarna och de bevarade
grusgravarna en god bild av ett köpegravskvarter från början
av förra seklet. Den kulturhistoriska karaktären i detta kvarter är
främst kopplat till gravvårdarnas storlek, deras höjd och reslighet,
grusgravarna med stenramar och omgärdningar samt förekomsten
av titlar. Äldre gravvårdar bör ej avlägsnas och nya vårdar kan med
fördel placeras i området vid södra ingången.

Kvarter C
Kvarteret har en modern prägel med låga och breda vårdar i upprepade
rader. De äldre vårdar som fi nns i kvarteret är mer högresta
och avviker från de övriga. Äldre vårdar och gjutjärnsvårdar representerar
den hantverksmässiga framställningen gravkonst innan
industrialismen och bör bevaras. Även de fåtal vårdar som ser ut
att vara en rest av allmänna linjen är viktiga för förståelsen av kyrk-
ogårdens uppbyggnad. Den centrala delen av kvarteret bör även
fortsättningsvis vara avsatt för ribbingska gravar så att den historiska
kontinuiteten upprätthålls.

Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska
värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess
roll som en tidstypisk företeelse från sekelskiftet 2000.

kyrkogården i dess helhet
Öggestorps kyrkogård är tillkommen under lång tid, från medeltiden
fram till idag, och den har kontinuerligt förändrats. 1883
invigdes den nuvarande kyrkan som hade byggts på samma plats
som den medeltida. Den enda kända utvidgningen av kyrkogården
skedde 2001 då en minneslund inrättades strax utanför kyrkogården
i nordväst, för att kunna svara mot önskemål om moderna, rationella
och anonyma gravar. Grusgångssystemet delar in kyrkogården
i sex mindre ytor, gräsklädda i norr och grus- och gräsklädda i
söder. Kvarter A omfattar raden av gravar längs kyrkogårdsmuren
och kvarter B området söder om kyrkan och dessa båda innehåller
kyrkogårdens äldsta och mest välbevarade gravvårdar. Här fi nns
även fl era grusbäddar med omgärdning. Bland de gravvårdar som
står längs med kyrkogårdsmuren fi nns ett inslag av yngre vårdar,
i övrigt är de allra yngsta samlade till ett område innanför den
södra ingången. Grusgravarna som företeelse blir allt mer ovanlig
på länets kyrkogårdar vilket gör de grusgravar som fi nns i Öggestorp
än viktigare för förståelsen av ett begravningsskick som var
mycket vanligt under tidigt 1900-tal. Norr om kyrkan, i kvarter C,
fi nns mestadels moderna gravvårdar från 1900-talets andra hälft.
Mittdelen med Ribbingska gravkoret intar en särställning med ett
större antal äldre vårdar. Bland annat fi nns här kyrkogårdens äldsta
gjutjärnskors. Kyrkogården rymmer information om personer som
levt och dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter
som kanske inte längre fi nns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar
kulturhistoriska värden genom det de berättar om Öggestorps
sockens historia.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.

Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Grusets närvaro, i form av gångar och grusbäddar, är en väsentlig
del av den kulturhistoriska karaktären.
- Murar, smidesgrindar och trädkrans är viktiga delar av kyrkogårdens
utformning och typiska för landsortskyrkogården.
- Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på
plats.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieförteckning.
- Sandstensvårdarna från 1700-talet bör skyddas för att förhindra
ytterligare vittring.