Stäng fönster Vellinge kn, SÖDRA HÅSLÖV 28:1 HÅSLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| håslövs kyrka, HÅSLÖVS KYRKA | |
| 4/15/20 |
| Motivering |
|---|
|
Håslöv ligger på Söderslätt och den kraftfulla kyrkan är vida synlig i det platta landskapet. Nutida infrastruktur är påtaglig med motorvägsavfart nära Håslövs kyrka. Kyrkogården karaktäriseras helt av sent 1800-tals ideal med buxbomsinramade gravar enligt typiskt sydskånskt mönster och med en variation av kulturhistoriskt värdefulla högresta stenar. Det dekorativa gjutjärnsstaketet kring kyrkogården bidrar till upplevelsen. Kyrkogården har ett flertal olika buskar och träd och närheten till prästgårdsparken bidrar till lummigheten. Kyrkogården har inga senare tillägg som minneslund eller askgravplatser. Håslövs kyrka ersatte en medeltida kyrka på samma plats. Den nya kyrkan uppfördes under en intensiv kyrkobyggnadstid. Det var bland annat befolkningsökningen som krävde en större kyrka men också nya ideal om hur en kyrka skulle gestaltas. Kyrkan är ritad av Helgo Zettervall redan 1868 men byggdes först 1880. I Skåne ritade han åtta nya kyrkor som var variationer på ett medeltidsinspirerat tema. Alla är olika och egenartade. Österlöv och Lilla Beddinge är båda i nyromansk stil medan övriga är varierat nygotiska. Av Zettervalls landsbygdskyrkor är de flesta putsade. Endast Håslöv och Billinge har synligt tegel. Håslöv är storslagen och en av hans mestavancerade landsbygdskyrkor. Den kallas ibland ”Söderslätts katedral”. Håslövs är en korskyrka med den ovanliga klöverbladsformen. Intrycket av västfasaden är tungt, tornet är bastant och förstärks genom fyra tureller kring spiran och strävpelare. Fasaden i gult handslaget tegel har en formrikedom med listverk av många olika sorters formtegel och blinderingar. Kyrkan skiljer sig markant från de flesta samtida enklare långhuskyrkor. Nygotiken utvecklades från Brunius begynnande gotik under 1840-60 till den renodlade gotiken i slutet av 1800-talet. Håslövs kyrka är ritad i en mellanperiod, ”sökandets tid”, i utvecklingen av nygotiken. Kyrkan tillkom i slutet av den tid när man fortfarande byggde i handslaget tegel före bruket av det slätare maskinslagna, oftast röda teglet. Kyrkorummet är välvt med höga valv och är ljust med stora gjutjärnsfönster. Till skillnad från den tunga exteriören upplevs interiören lätt och upplöst med de många fönstren och valven. Kyrkorummet karaktäriseras av mestadels vita väggar och valv och det mönstrade varma tegelgolvet samt ekådrad inredning. Planen är ovanlig med bänkar som följer den rundade formen i söder och med ett rikt ljusspel i korsmitten. Speciellt utmärker sig det högre valvet över korsmitten, dekorativa konsoler för valvribborna och listverk kring dörrarna. Interiören i färg är tämligen enkel utan den färgrikedom som finns i t ex den närbelägna Rängs kyrka som omdanades av Zettervall eller som det samtida universitetshuset i Lund uppvisar. Enligt boken ”Nygotiska kyrkor” skulle Håslövs kyrka även försetts med glasmålningar vilka uteslöts på grund av ekonomin. Kyrkorummet är i stort oförändrat. Den ändring som skett är att bänkar tagits bort i norra korsarmen där inventarier från den gamla kyrkan placerats. Blandningen av förråd av stolar och uppställning av inventarier är inte helt lyckad. Orgeln är placerad i tornrummet och därmed är läktaren integrerad utan någon utkragning. Zettervall ritade orgelfasaden som är delad så att ljus kommer in från det stora västfönstret. Enligt orgelinventeringen är orgeln mycket värdefull ur antikvarisk och musikalisk aspekt. Orgeln tillhör en relativt sällsynt orgeltyp lämplig för nysaklig orgelmusik och är unik i Lunds stift. Det återanvända romantiska pipmaterialet tillför klangen kvalitéer. |
