Stäng fönster Söderköping kn, SANKT LARS 4 SANKT LAURENTII KYRKA
Anläggning - Värdering
| SANKT LAURENTII KYRKA, S: T LAURENTII KYRKOGÅRD | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV DEN ÄLDRE KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Kyrkan, klockstapeln och kvarvarande gravvårdar har mycket höga kulturhistoriska värden. Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar. De flesta har med tiden rivits, bland annat p.g.a. en kunglig förordning. De få gravvårdar som ännu finns kvar vittnar om att området runt kyrkan tidigare använts som begravningsplats. Det stora antalet höga lövträd visar på det parkideal som förr var vanligt på stadskyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, och på landsortskyrkogårdarna, åtminstone från mitten av 1800-talet. Denna parkliknade karaktär är kulturhistoriskt värdefull. Gångsystemet har ett kulturhistoriskt värde. BESKRIVNING AV DEN NYA KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning S:t Laurentiis kyrkogård med dess omgärdning, grindar, gravkapell och gravvårdar, har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det stora antalet höga lövträd visar på det parkideal som förr var vanligt på stadskyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, och på landsortskyrkogårdarna, åtminstone från mitten av 1800-talet. Denna parkliknade karaktär är kulturhistoriskt värdefull. Gravkapellet, som är samtida med kyrkogården, representerar en typ av byggnad som är relativt vanlig på länets kyrkogårdar och har ett högt kulturhistoriskt värde. Gångsystemet liksom rygghäckarna är viktiga för kyrkogårdens struktur och bidrar till den strikta karaktären. Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Titlar på gravvårdar säger mycket om en trakts näringsliv och social struktur. Titlar som förekommer på S:t Laurentiis kyrkogård är exempelvis titlar som anknyter till staden, exempelvis; ”Köpmannen”, ”Stadsfiskal”, ”Stadskamreraren”, samt ”Sparbankskamrer”. Det finns även flertalet andra yrkestitlar såsom exempelvis ”Lantbrukare”, ”Mjölnare”, ”Distriktsveterinär”, ”Målaremästaren”, ”Båtbyggaren”, ”Skepparen”, ”Häradshövding” etc. Vidare finns det typiskt kvinnliga titlar som; ”Ackuschörskan”, ”Fru Lagmanskan”, samt ”Lärarinnan”. På kyrkogården finns flera gravvårdar som omgärdas av stenram, järnstaket och buxbomshäckar. Flera gravar har dessutom kvar sin äldre grustäckning. Omgärdningar med stenramar verkar ha varit vanligt från 1920-talet. Grustäckta gravar var tidigare mycket vanliga på länets kyrkogårdar, men de har ofta såtts igen med gräs. Kalkstensmuren på kapellets nordvästra sida, kv. A, tillkom troligen 1949, när terrasseringar med murar i kalksten tillkom. Den har ett kulturhistoriskt värde. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A-C, Gravplats nr 1-210, nr 2-69 samt nr 2-74. Kulturhistorisk bedömning De grusgravar med/utan omgärdning som finns har ett högt kulturhistoriskt värde. Flera av gravvårdarna är dessutom omgärdade av stenramar. Detta är en form av gravvård som började bli vanligt efter 1920-talet. I detta område finns flera mer påkostade gravvårdar. Det var vanligt förr att dessa låg på en särskild del av kyrkogården, som exempelvis i närheten av ett kapell, som här är fallet. Rygghäckarna är viktiga att bevara, då de binder samman gravraderna och bidrar till en strikt karaktär av kyrkogården. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. Här finns flera titlar som anknyter till staden, exempelvis; ”Köpmannen”, ”Stadsfiskal”, ”Stadskamreraren”, samt ”Sparbankskamrer”. Det finns också i området exempel på typiskt kvinnliga titlar som; ”Ackuschörskan”, ”Fru Lagmanskan”, samt ”Lärarinnan”. Vidare är kapellet, som är från kyrkogårdens tillkomsttid, kulturhistoriskt värdefullt. Gångsystemen är viktiga för områdets karaktär. Kalkstensmuren på kapellets nordvästra sida, kv. A, tillkom troligen 1949, när terrasseringar med murar i kalksten tillkom. Den har ett kulturhistoriskt värde. Kvarter H Gravplats nr 1-70, kv. F, nr 1-58 samt ett fåtal gravvårdar i kv. I. Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravar har ett högt kulturhistoriskt värde. Värdefullt att bevara är också de system av häckar som finns för att få en struktur och en ordning på raderna av gravar. De höga träd som finns utmed den längre grusgången, genom kvarteren, har ett högt värde, då den minner om ett äldre parkideal. Från slutet av 1700-talet, och på landsortskyrkogårdarna, åtminstone från mitten av 1800-talet, var det förr vanligt att på kyrkogårdarna plantera höga träd för att få ett parkliknande rum. Kvarter D-E samt kvarter J-L. Kulturhistorisk bedömning I dessa kvarter har rygghäckarna en värdefull betydelse. Utan dem skulle inte raderna av gravar hänga samman på det sätt som de gör idag. Det är därför viktigt att dessa bevaras. På samma sätt är gångsystemen viktiga för områdets sammanhang. Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde, exempelvis de som har någon titel. Höga lövträd, i det här fallet lind, har ett kulturhistoriskt värde. De minner om ett parkideal som låg bakom att stads- och landsortskyrkogårdar fick trädplanteringar från slutet av 1700-talet. Kvarter M-N, O-P samt R-S. Kulturhistorisk bedömning Dessa kvarter är relativt sentida, men är ändå kulturhistoriskt intressanta. Viktigt att bevara är de murar av kalksten, som går mellan kvarter O-R och P-S. De tillkom under omläggningar runt 1949. De höga träden har ett värde då de minner om ett parkideal som råder på många kyrkogårdar. Enskilda gravvårdar har ett högt värde. Inte alltid pga. ålder, eftersom gravarna i dessa kvarter inte är så gamla, utan för att de har olika intressanta titlar. Titlar på gravvårdar berättar mycket om näringsliv och social struktur i en socken. De titlar som förekommer i dessa områden är bland annat; ”Lantbrukare”, ”Mjölnare” och ”Gårdsägare”, ”Distriktsveterinär”, ”Målaremästaren”, ”Båtbyggaren”, ”Skepparen”, ”Häradshövding” etc. |
