Stäng fönster Östra Göinge kn, GLIMÅKRA 38:1 GLIMÅKRA KYRKA
Anläggning - Värdering
| glimåkra kyrka, GLIMÅKRA KYRKA | |
| 10/1/20 |
| Motivering |
|---|
|
De forntida fynden i trakten kring Glimåkra är få i jämförelse med sydligare områden i Skåne, från modern tid finns desto fler lämningar och inte sällan med prägel av jordbruk och industrier som tagit vara på befintliga naturtillgångar. Platsen för kyrkan och sockencentrats traditionella bebyggelse har lång kontinuitet och utgör än idag en central plats i Glimåkra. En stor del av historieberättandet om området handlar om de många väpnade konflikter som utspelats i gränstrakterna mellan Sverige och Danmark under framförallt 1600-talet, och dessa har bärighet även för kyrkans historia. Att historien ännu är relevant kan illustreras av återlämnandet av en kyrkobibel till kyrkan år 2001. Bibeln rövades från kyrkan under 1600-talets krigsår och togs till Sverige och återbördandet fick stor uppmärksamhet. Kyrkan är en typisk så kallad Tegnérlada vilka tillkom som en reaktion mot de små, trånga och mörka medeltida kyrkobyggnaderna som i befolkningstillväxtens 1800- tal blivit alltmer otillräckliga. Glimåkra kyrkas vitkalkade byggnadskropp, med dominant långhus samt västtorn, sakristia och mängder av stora fönster signalerar modernitet redan i sin yttre arkitektoniska uppbyggnad. Förväntningarna på rymd och ljus uppfylls i interiören. Den ljusa färgsättningen med dova rosa och blå toner kompletterar tillsammans med förgyllda detaljer kyrkans i huvudsak ljust grå grundkulör. Även om kyrkan under en period kring sekelskiftet 1800/1900 fick en ny, mörk färgsättning har flera av 1900-talets renoveringar och tillägg gjorts i harmoni med det ursprungliga kyrkorummet. Resultatet har blivit att dagens kyrkorum andas en enkel klassicism, med tydliga hantverksmässiga kvaliteter i interiören med hjälp av vilka det är möjligt att skilja mellan ursprungliga detaljer och senare tillägg. Kyrkans altarpredikstol är en av få bevarade i stiftet. Altarpredikstolen var en populär lösning som överintendentsämbetet ställde sig positiv till eftersom den svarade väl mot klassicismens krav på symmetri. När den senare byggdes till har symmetrin bevarats. Altarpredikstolens arkitektoniska uppbyggnad har sannolikt även inspirerat utformningen av orgelfasaden, och möjligtvis även andra tillägg i kyrkorummet, som dörrpartier och vindfånget, vilka fått nyklassiska stildrag. Kormålningen från 1901 är en viktig del av upplevelsen av kyrkorummet och dess nationalromantiska språk där svenska flaggor målats i stället för korsfanan signalerar tidens ideal. Till kyrkans inventarier hör bland annat dopfunt och flera tavelskåp som tillhört den medeltida kyrkan och därmed bidrar med en kontinuitet mellan de två kyrkobyggnaderna. |
