Stäng fönster Ängelholm kn, ÖSSJÖ 37:1 ÖSSJÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| Össjö kyrka, ÖSSJÖ KYRKA | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering Össjö ligger vackert i ett kuperat kulturlandskap mellan skog och slätt. Össjö herrgård som påverkat socknen i hög grad ligger norr om kyrkan. Kyrkan ligger högt på en sluttning, omgiven av fält, dungar och i öster byn. Kyrkans omgärdning av gråstensmurar och trädkrans är viktiga och karaktärsskapande. På gamla kyrkogården står de flesta äldre stenarna direkt i gräs i oregelbundet mönster enligt äldre tradition. Nya inslag som askgravlund och urnlund är anlagda i utkanten på gamla kyrkogården som alltså har en blandning av gammalt och nytt. En större gravplats för Össjö gårds ägare visar på godsets betydelse för bygden. Den utvidgade delen i väster karaktäriseras av långa rygghäckar med gravar täckta med singel och omgärdade med buxbom. De olika tidsperioderna är tydligt avläsbara. Össjö kyrka har medeltida ursprung men är så kraftigt ombyggd på 1860-talet av Hallberg att den har karaktär av nybyggnad. Byggmästare A J Hallberg har ritat sex kyrkor i Skåne. Murarna i nedre delen av tornet är senmedeltida och långhusmurarna längst i väster är tidigmedeltida. En romansk fönsteröppning är synlig på vinden. Den romanska sydportalen som är flyttad till huvudingången i tornet visar på medeltida stenhuggares kunskap. Tyvärr är den putsad med ett tunt lager cementputs. Sockelns olika utformning och portalen är de ställen besökarna kan utläsa kyrkans medeltid, därför är portalen av stor betydelse. Kyrkan består idag av ett långhus med tresidig koravslutning i öster och torn med spira i väster. Fönstren är rundbågiga gjutjärnsfönster. Tornet är dekorerat med rundbågiga blinderingar. Kyrkan är byggd i blandstil där planform, proportioner och fönstersättning är nyklassicistisk medan dekorationerna på tornet är nyromanska i en allmän rundbågestil. Kyrkan är en produkt av den stora befolkningsökningen under 1800-talet. 1860-talet var kulmen för tillbyggnader och nybyggnader av kyrkor i Skåne. På 1850-talet infördes åskledare och därmed tilläts åter tornspiror och ett flertal kyrkor försågs med spira. Det ljusa kyrkorummet med murade kryssvalv har fokus mot det blåmålade korvalvet med Thorvaldsens Kristusfigur och den moderna svävande mässingslampan. Interiört karaktäriseras kyrkan dels av 1860-talets ombyggnad och dels av ombyggnaden 2005 då koret helt omgestaltades, orgelläktaren underbyggdes och färgsättningen ändrades. Färgsättningen är väl sammanhållen med gemensam färg på orgelläktare, orgel, bänkar och altarskrank. Läktarunderbyggnaden är smäcker men inte ljud och insynsskyddad. Färgvalet med vita reglar är främmande. Det gula och svarta tegelgolvet som delvis är från 1866 är tidstypiskt och värdefullt. I många kyrkor har det ersatts. Det koboltblå korvalvet är en återgång till en tidigare färgsättning från början av 1900-talet och ett välkommet inslag i den annars vitmålade kyrkan. Blå korvalv som symboliserar himlen förekom ibland vid förra sekelskiftet och finns till exempel även i kyrkorna i Löddeköpinge och Södervidinge. Långhuset är täckt av vita kryssribbvalv från 1860-talet. Korets inredning är ny förutom Thorvaldsens Kristuskopia. Originalet har masskopierats och kopiorna var vanliga i kyrkor under 1800-talet, de flesta är dock numera borttagna. Det nya altarbordet ger flexibilitet och prästen kan vara vänd mot församlingen. Från 1700-talet finns bevarat predikstol med baldakin och delar av en äldre altartavla, vilka är gjorda av bildhuggare Johan Ullberg i lantlig barockstil. Predikstolen är ommålad. Ullberg, med en stor produktion i ett 40-tal kyrkor specialiserade sig på altartavlor med nattvarden som motiv, med figurerna förenklade och koncentrerade. Flera altartavlor av Ullberg av Össjös typ finns bevarade i kyrkor. Han har ofta värderats som naivistisk men senare uppvärderats som typisk produkt av sin tids barockstil. Relikgömman som hittades 2005 har historiskt värde. De flesta relikgömmor rensades ut vid reformationen. Inskriptionen på pappersrullen dateras till 1300-talet. Blyasken har likheter med fynd i Tryde, Jonstorp och Vä. I närbelägna Tåstarp har ett relikskrin hittats som dock var tomt. Den fyrkantiga dopfunten från 1100-talet med detaljerade reliefer är både konstnärligt och historiskt mycket värdefull. Dopfunten i närbelägna Munka Ljungby tillhör samma grupp men är inte lika detaljrikt utformad som i Össjö. Dopfuntarna tros ha samband med Herrevadskloster. Orglar tillverkade av Molander anses ha hög klanglig och hantverksmässig kvalité. |
