Stäng fönster Ängelholm kn, STRÖVELSTORP 46:1 STRÖVELSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Strövelstorps kyrka, STRÖVELSTORPS KYRKA | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Strövelstorps by är omgivet av ett öppet jordbrukslandskap. Samhället har gamla anor och är omnämnt redan på 1200-talet. I dagens by kan man se exempel på ett sockencentra från 1800-talet efter skiftet. Kyrkan ligger vid gamla bygatan och omges av prästgård och kommunalhus från 1800-talet och flera andra äldre byggnader. Kyrkogårdens omgärdning av stenmurar och trädkrans är betydelsefull och karaktärsskapande. Gamla kyrkogårdens karaktäriseras av flera träd och att gravstenarna står direkt i gräs, bara enstaka har omgärdning. Nya kyrkogården karaktäriseras av huvudgångar med kraftigt hamlade lindar och flera kvarter med olika gravskick, stenar med buxbomsinfattning längs strikta rygghäckar, minneslund och askgravlund i friare och runda former. Kyrkan uppfördes troligtvis kring mitten av 1100-talet med långhus, rakavslutat kor och senmedeltida torn. Kalkmålningar på vinden som är daterade till före 1175 bekräftar kyrkans tidiga tillblivelse. En korsarm byggdes 1746, vilken utökades 1846 när ytterligare en korsarm byggdes efter CG Brunius ritningar. Kyrkan blev därmed en korskyrka. 1807 byggdes en lanternin på taket. Koret revs 1894 och ersattes med ett nytt femsidigt kor. Kyrkan är vitputsad och har koppartak. Fönster och dörrnischer är spetsbågiga med slätputsade omfattningar. Kyrkans exteriör innehåller flera tidsskikt men karaktäriseras till allra största delen av sina tillbyggnader och ombyggnader under 1800-talet. Det finns dock synliga spår från den romanska tiden genom rester av nord och sydportalerna i den kvarvarande biten av långhuset. Tornets utseende är från senmedeltid och 1800-tal. Tornets lanterninhuv är nyklassicistisk och enligt överintendentsämbetets anvisningar. 1800-talets korsarmar är dekorerade med blinderingsnischer och sågskift, koret är försett med strävpelare. Korsarmarnas Bruniusdekorationer är inspirerade av medeltidsstil medan korets strävpelare har nygotiska referenser liksom fönstren med järnbågar från 1877. De illustrerar respektive tids ideal och arkitektoniska strömningar. vapenhuset i kyrkans torn finns ett stjärnvalv målat med kvaderindelning från 1500-talet vilket bidrar till ålderdomlig stämning. Kyrkorummet innehåller flera tidsskikt, framförallt från 1800 och 1900-tal. Kyrkorummet karaktäriseras av de vita, släta väggarna, sluten brun bänkinredning, kalkstensgolv och 1800-tals ribbkryssvalv. Valven vill efterlikna medeltida valv och valvslagna kyrkor förespråkades av Brunius. Långt fler kyrkor blev valvslagna i Skåne jämfört med övriga landet under denna tid på grund av Brunius. Golv och bänkar är från 1938 medan predikstol och altaruppsats är från 1800-tal. Kyrkorummet upplevs mörkt eftersom långhuset bara har två fönster pga korsarmarna. Kyrkan har haft en mycket stark koppling till Vegeholms gods. Flera av dess ägare har varit begravda inne i kyrkan. Idag står flera av släkten Krabbes stora gravstenar från 1500-talet med reliefer längs korets väggar och påminner om historien. Vegeholms senare ägare har varit inblandade i kyrkans nybyggnad under 1800-talet och en ägare har byggt ett gravkapell på kyrkogården. Bland inventarierna märks en inhemskt tillverkad kalvariegrupp från 1500-talet. Den lidande Jesus framställs långlemmad, muskulös och klädd i ett veckrikt, fladdrande ländkläde. |
