Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ängelholm kn, ANISEN 1 M.FL. MUNKA LJUNGBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

Munka lJungby kyrka, MUNKA-LJUNGBY KYRKA
11/14/16
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering
Munka Ljungby har ett flertal bevarade ståtliga tegelhus från 1900-talets början som
minner om uppsvinget vid järnvägens tillkomst. Några av dessa har nu fått nya
användningar som församlingshem och förskolor. Längs Storgatan ligger låga äldre
gathus med träpanel eller tegel.

Kyrkogården är mycket stor och innehåller ett flertal olika delar. På gamla
kyrkogården närmast kyrkan står de flesta högresta äldre stenarna direkt i gräs. Nya
kyrkogården är mycket lummig med mycket träd och gräs och gränsar dessutom till en
trädbevuxen slänt mot en å. På nya kyrkogården är anlagt minneslund, asklund och
askgravplats.

Munka Ljungby kyrka har medeltida ursprung men byggdes om och till kraftigt 1868.
Kyrkan har haft koppling till Herrevads kloster som ägde stora delar av marken i
Munka Ljungby och munkarna tros ha varit inblandade i bygget av den ursprungliga
kyrkan. Från 1601 till 1922 har kyrkan haft koppling till Skillinge gods vars ägare varit
kyrkans patronus och bestämt över kyrkans ombyggnader och inredning.

Kyrkan är en produkt av den stora befolkningsökningen under 1800-talet. 1860-talet
var kulmen för tillbyggnader och nybyggnader av kyrkor i Skåne. Under 1860-talet
tillbyggdes 16 kyrkor i Skåne med två korsarmar. Kyrkan har korsform med mycket
breda armar i norr och söder och smalare armar i öster och väster. De smalare armarna
består i väster av ett torn och mycket kort långhus och i öster av ett kor. De breda
korsarmarna är från 1860-talet och typiska för sin tid. Medeltida murverk finns delvis i
övriga delar. Korets delvis oputsade murverk har påkostad utformning med
kvaderhuggna hörnkedjor och rundbågsfriser av sandsten. Romansk taklag kan finnas i
koret vilket har högt byggnadshistoriskt värde. Fönstren är rundbågiga
gjutjärnsfönster. Stilen är en allmän rundbågestil i nyromansk anda. Exteriören är i
stort kvar sen ombyggnaden 1868 men takmaterial, dörrar och avtäckningar är
utbytta.

Kyrkorummet med korsform präglas av de många kryssvalven och de slutna bänkarna.
Kyrkorummet innehåller många olika tidsskikt efter flera renoveringar. Planformen
och valven är från 1868 då korsarmarna tillkom. Golv och bänkar tillkom 1931 vid
Blancks renovering. Bänkarna har dock tidig 1800-tals karaktär. Läktaren tillkom
1958.
Vid 2016 års ombyggnad efter Mikael Forsbergs ritningar ändrades kyrkorummets
karaktär mycket. Det medeltida koret med kalkmålningar som under en period varit
sakristia kom i fokus efter att ha varit dolt bakom altaruppsats och skrank. Koret
används som kapell vid mindre andakter. Det är positivt att det kalkmålade medeltida
koret med stort värde nu är tillgängligt för församlingen och har återfått en gammal
funktion som kapell.
Kyrkan har glasmålningar av tre konstnärer från tre tidsperioder. Glasmålningen i
rundfönstret i kapellet av Ralph Bergholtz har nu blivit synligt och i centrum på ett
nytt vis. Valet av nya stolar i kapellet är dock knappast sakralt men praktiskt.
Koret i korsmitten har fått en modernare och enklare utformning där ett nytt
fristående altarbord ”versus populum” tillkommit som speglar dagens liturgi. Tidigare
årsringar med altare och altaruppsats är borttagna men sparade.
Kyrkans symmetriska uppbyggnad med lika korsarmar är borttagen när hela norra
korsarmen har fått nya funktioner när bänkarna är borttagna och utrymmet istället
inretts med service i form av pentry, wc och sakristia. Materialen i tilläggen är gedigna
och väggarnas utformning med ramverk på inbyggnaderna refererar till 1930-talets
ombyggnad. Handikapprampen från koret bör förses med ett enkelt smidesräcke och
tillfällig båge av rundrör tas bort.


Den fyrkantiga dopfunten från 1100-talet med detaljerade reliefer med bilder är både
konstnärligt och historiskt värdefull. Gravstenen över Jacob Krabbe från 1597 visar på
kopplingen till Skillinge gård.