Stäng fönster Vadstena kn, ÖRBERGA 8:1 ÖRBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖRBERGA KYRKA, ÖRBERGA KYRKOGÅRD | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Örberga kyrka med omgivande kyrkogård, medeltida kyrkogårdsmur och medeltida tiondebod utgör en kyrkomiljö av nationellt intresse. Kyrkans placering ungefär mitt på kyrkogården är ovanlig. För de medeltida kyrkorna gäller oftast är de ligger på kyrkogårdens norra del eller mycket nära den norra kyrkogårdsmuren. Till det ålderdomliga intrycket bidrar kyrkogårdsmuren i hög grad. Tiondeboden hör till ett fåtal bevarade i länet. Av de övriga kan bl a tiondebodarna i Västerlösa och Normlösa nämnas. Den har även använts som sockenmagasin, en funktion som tillhör 1700- och 1800-talens samhällshistoria. Även grindarna har ett högt kulturhistoriskt värde. Järnsmidesgrindarna i söder är troligen från sent 1700-tal. Det finns även två enklare trägrindar. Det är idag ovanligt att trägrindar är bevarade på kyrkogårdarna. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvårdarna från 1600- och 1700-talen. En del av dessa är samlade till en ”museal” del öster om tiondeboden. Troligen har flera av de hällar som ligger där tidigare legat inne i kyrkan, bl a hällarna över församlingens kyrkoherdar. Fyra äldre gravvårdar är även placerade intill kyrkans södra vägg. Ute i kvarteren finns ytterligare ålderdomliga vårdar, framför allt från 1600- och 1800-talen. De flesta står troligen på ursprunglig plats. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i de häck- eller stenramsomgärdade grusgravarna norr om kyrkan och invid kyrkogårdsmuren. Det var vanligt från åtminstone andra delen av 1800-talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. De västra delarna av den allmänna begravningsplatsen norr om kyrkan har lagts om vid något tillfälle för att kunna användas till familjegravar. Bland andra gravvårdar med kulturhistoriskt värde kan de båda korsen i gjutjärn respektive järnsmide nämnas. Vid en jämförelse med den ovan nämnda äldre planen över kyrkogården visar det sig att det finns sentida gravvårdar för Säby just inom den del av kyrkogården som tidigare var indelad just för Säby. Detta har ett mycket högt kulturhistoriskt värde vilket gäller även för gravvårdar från andra delar av socknen som står på respektive bys eller hemmans äldre plats. Titlar på gravvårdar säger mycket om en trakts näringsliv eller kan vara prov på titlar som inte längre används. På kyrkogården i Örberga är det vanligt med titlar som har anknytning till jordbruk, såsom hemmansägare och lantbrukare. Även titeln skeppare förekommer på ett antal vårdar och beror troligen på närheten till Vättern. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter I Gravplats nr 1-17 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de häckomgärdade grusgravarna. Det var vanligt från åtminstone andra delen av 1800-talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Bland enskilda gravvårdar märks några gravvårdar i svart eller grå granit eller i kalksten från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800- talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Kvarter II Gravplats nr 1-19 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a grusgravarna och deras omgärdningar i form av häckar eller stenramar. Det var vanligt från åtminstone andra delen av 1800-talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Bland enskilda gravvårdar märks bl a ett gjutjärnskors från 1865, en obelisk och två kalkstensvårdar från 1800-talet. Gravvårdar kan även vara av kulturhistoriskt intresse genom de titlar som finns på vården. Det kan vara ålderdomliga titlar eller titlar som berättar om socknens näringsliv. Bland de ålderdomliga titlarna i kvarter II kan nämnas: mamsell, orgelnist, mönsterskrifvare och inspector. De stora lövträden vid en av gravarna är väsentliga för den rumsliga karaktären. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Kvarter III Gravplats nr 1-30 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de grusgravarna och deras omgärdningar i form av häckar eller stenramar. Det var vanligt från åtminstone andra delen av 1800-talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Bland enskilda gravvårdar märks bl a den lilla stenen över Verner von Heidenstams son Dag. Gravvårdar kan även vara av kulturhistoriskt intresse genom de titlar som finns på vården. Det kan vara ålderdomliga titlar eller titlar som berättar om socknens näringsliv. I kvarter III finns tre gravvårdar resta över lantbrukare och en över en hemmansägare. Örberga är också en utpräglad jordbruksbygd. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Kvarter IV Gravplats nr 1-12 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har ett högt kulturhistoriskt värde. De ålderdomliga gravvårdarna från 1600- och tidigt 1700-tal representerar det fåtal gravvårdar som är bevarade från denna tid. En del av dem är genom slitage och skador svåra att tyda. Bland de titlar som står på dessa vårdar märks den ålderdomliga ”danemannen”. Flera av vårdarna är över kyrkoherdar och har troligen legat inne i kyrkan. Ett högt kulturhistoriskt värde har även grusgravarna och deras omgärdningar i form av häckar eller stenramar. Det var vanligt från åtminstone andra delen av 1800- talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Kvarter V Gravplats nr 1-21 Kulturhistorisk bedömning De omgärdade grusgravarna har ett högt kulturhistoriskt värde, liksom enskilda gravvårdar. Kvarteret ligger väster om det område som var uttaget för allmänna begravningsplatser på 1800-talets gravkarta. Det har inte heller markerats som begravningsplats för någon enskild by. Grusgravarna visar på bruket med mer påkostade familjegravar. Staketet i järnsmide runt grav nr 1 har höga konstnärliga- och materialvärden. Några gravvårdar är försedda med titlar och de visar på att Örberga är en jordbrukssocken: hemmansägare, lantbrukare och godsägare. Kvarter VI Gravplats nr 1-26 Kulturhistorisk bedömning De omgärdade grusgravarna har ett högt kulturhistoriskt värde, liksom enskilda gravvårdar. Kvarteret ligger inom det område som var uttaget för allmänna begravningsplatser på 1800-talets gravkarta. Det har troligen lagts om, troligast före 1940-talet, till familjegravar. Grusgravarna visar på bruket med mer påkostade familjegravar. I en av dessa utgörs själva vården av en häll med järnringar i varje hörn. Några gravvårdar är försedda med titlar. I kvarter VI förekommer godsägare, skeppare och soldat. Kvarter VII Gravplats nr 1-30 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde, bl a genom angivna titlar som berättar om socknen. Det kan röra sig om socknens näringsliv och här finns hemmansägare och skeppare representerade. Örberga är i huvudsak en jordbrukssocken, men här finns även närheten till Vättern. Kvarter VIII Gravplats nr 1-30 Kulturhistorisk bedömning Ett högt kulturhistoriskt värde finns i de tre äldre gravvårdarna i kalksten genom deras ålder. Gravhällen ligger dessutom över en person från Kasta och enligt den äldre gravkartan var denna del av kyrkogården indelad till Kasta by. Detta understryker det kulturhistoriska värdet. Gravvården med ett kors på baksidan representerar en utformning av gravsten som förekommer på flera håll i området. Kvarter IX Gravplats nr 1-9 och A-H Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvårdarna av hög ålder, 1600- och 1800-tal. De är samtliga av kalksten – en lokalt förekommande stenart. Det kulturhistoriska värdet förstärks för gravvårdarna över personer från Säby by, eftersom detta enligt den äldre gravkartan är Säbys gravplats. Gravvårdar kan även vara av kulturhistoriskt intresse genom de titlar som finns på vården. Det kan vara ålderdomliga titlar eller titlar som berättar om socknens näringsliv. I kvarter IX märks bl a titlarna lantbrukare och hemmansägare med olika stavning samt skeppare. Kvarter X Gravplats nr 1-18 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvårdarna av hög ålder, 1600-1800-tal. De gravvårdar som står inom det område som enligt den äldre gravkartan hörde till respektive by har även ett högt värde som historiskt material för utvecklingen av just Örberga kyrkogård. Gravvårdar kan även vara av kulturhistoriskt intresse genom de titlar som finns på vården. Det kan vara ålderdomliga titlar eller titlar som berättar om socknens näringsliv. I kvarter X märks bl a trotjänarinnan och skattemannen. |
