Stäng fönster Vadstena kn, ÖRBERGA 8:1 ÖRBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖRBERGA KYRKA, ÖRBERGA KYRKOGÅRD | |
| 9/20/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och den ovanligt stora kyrkogården med den medeltida byggnaden utgör tillsammans med skolbyggnaderna, man- och ekonomibyggnaderna vid de f d prästboställena, f d lanthandeln och prins Eugens Örgården en mycket innehållsrik och ålderdomlig kyrkomiljö, som vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av den riksintressanta kulturmiljön vid Omberg och Tåkern. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Örberga kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Örberga kyrka är en av de märkligare medeltida kyrkorna i Östergötland med sitt ovanliga västtorn. Tornet med sina utvändiga trapptorn, som daterats till 1116-17, är det enda i sitt slag som bevarats vid sidan av det vid Husaby kyrka i Västergötland. Korpartiet och korsarmarna har uppförts med influenser av cisterciensisk arkitektur. Det medeltida murverket med bl a delvis bevarad romansk portal och tidiga fönsteröppningar m m utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Tornets interiör bär även spår av ålder och patina, vilket idag utgör ovanliga inslag i kyrkobyggnaderna. Kyrkans interiör karakteriseras av många olika tidsskikt. Det lilla romanska långhuset är uppfört på 1100-talet, korpartiet och korsarmarna präglas av 1200-talets stenhuggeriarbeten, valven och kalkmålningarna härstammar från 1400-talet. Kyrkan har även bevarat en del medeltida inventarier och byggnadsdetaljer, som dopfunt, altarskåp och dörren till sakristian. Inredningen för övrigt tillkom i stort sett vid samma tillfälle vid den omfattande restaureringen 1885. Förändringarna från 1900-talet ansvarar professor Sigurd Curman i högsta grad för. Tilläggen från dessa olika perioder samverkar, trots deras skilda tillkomstår, till att ge kyrkorummet en sammanhållen karaktär. Curmans restaurering av kyrkobyggnaden har stora arkitektur- och restaureringshistoriska värden, då den visar på samtidens restaureringsideal. Kyrkan är även intressant ur ett regionalt perspektiv, då kalkmålningarna tillskrivs Risingemästaren och tornspiran är uppförd av den länsanknutne byggmästaren Petter Frimodig. Sammanfattning " Örberga kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. " Örberga kyrka är en av de märkligare medeltida kyrkorna i Östergötland och har mycket stora arkitektur- och konsthistoriska värden genom att så stora delar av den medeltida kyrkobyggnaden är bevarad. Det medeltida murverket med sina skulpturala beståndsdelar, det ovanligt utformade tornet, korsarmarna, valven, kalkmålningarna och korets fönstergrupp utgör i stora delar unika medeltida byggnadsdetaljer. " Kyrkan, kyrkogården och den medeltida byggnaden utgör tillsammans med den omgivande bebyggelsen en mycket innehållsrik och ålderdomlig kyrkomiljö, som vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. |
