Stäng fönster Ydre kn, ASBY 2:26 M.FL. ASBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| ASBY KYRKOGÅRD, ASBY KYRKA | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Asby kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur, trädkrans och klockstapel är en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. De ålderdomliga grindarna är utförda i smidesjärn. Murarna är av olika ålder då kyrkogården utvidgats under senare tid både mot norr och söder. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. De enstaka lönnar som idag står inne på kyrkogården markerar kyrkogårdens äldre utsträckning och har därför ett extra historiskt värde. När de en gång blir för gamla för att stå kvar bör de ersättas med nya träd. Grusgångarna är väsentliga för att man ska kunna se strukturen med de olika ”kvarteren”. Klockstapeln har ett mycket högt kulturhistoriskt värde både som enskilt byggnadsverk och som en viktig del i den historiska kyrkliga miljön. På kyrkogården är den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800- talet väl bevarad. Den innebar att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att blir en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Av äldre fotografier att döma var större delen av kyrkogården belagd med grus och åtminstone ”köpegravarna” omgärdades huvudsakligen av låga häckar, i vissa fall stenramar eller mer påkostade järnstaket. Stenramsgravar har varit vanligast från i huvudsak 1920- 1950-tal. På Asby kyrkogård är de bevarade järnstaketen från 1800-talet respektive tidigt 1900-tal. Det är av mycket stort kulturhistoriskt värde att den samlade strukturen bevaras med uppdelningen i enklare och mer påkostade gravar, grusgravar och gravar med omgärdning. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de ålderdomliga gravvårdarna från 1600- och 1700-talen. De gäller även tidstypiska gravvårdar såsom gjutjärnskors, s k bautastenar, avbrutet livsträd och öppen bok. I Asby har inskriptionen på många gravvårdar från mitten av 1900-talet ett speciellt typsnitt. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Asby är det en ovanligt stor mängd gravvårdar över nämndemän – 14 stycken. En vanlig titel är ”hemmansägare” och även den mer ålderdomliga ”rusthållare” förekommer. Fler titlar har militär anknytning. |
