Stäng fönster Ystad kn, HÖGESTAD 38:1 HÖGESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| högestads kyrka, HÖGESTADS KYRKA | |
| 1/21/20 |
| Motivering |
|---|
|
Högestads kyrkomiljö ingår som en betydelsefull del i området runt Högestads slott, som har bevarat sin äldre prägel med stora ekonomibyggnader, prästgård, skolhus och arbetarbostäder i tegel. Kopplingen till Högestad är även tydlig genom att flera gravstenar har titlar som har anknytning till godset, som ladufogden, stalldrängen och kusken. Kyrkomiljön ingår även i område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkobyggnaden har bevarat planform och volym från de båda medeltida byggnadsetapperna med långhus med smalare kor och absid och det kraftiga tornet i väster. Vid ombyggnaden 1898 förstärktes den medeltida prägeln med tornets blinderingar och takets trappstegsgavlar. Stora delar av murverket härstammar från kyrkans första byggnadsperiod med den lokalt hämtade kalktuffen och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida teknik och lokalt byggnadsmaterial. De vid kyrkans södra fasad uppställda gravhällarna är ett intressant exempel på ett tidigt initiativ av förvaring och visning av hällar, som tidigare legat i kyrkans golv. Interiören präglas framför allt av kyrkans tre stora byggnads- och ombyggnadsperioder; medeltiden med kyrkorummets planform och långhusets kryssvalv, renoveringen 1898 med de öppna bänkarna och altarringen, samt Eiler Graebes omfattande 1950-talsrenovering med tegelgolv, ekfönster, vitkalkade väggar och vapenhusets furubeklädnad. Bland kyrkans fasta inredning och inventarier av hög kvalitet finns 1600-talsprediksstolen i ek och mittpartiet av en äldre altaruppsats, tillskriven Johan Jerling samt den ålderdomliga storklockan. Ovan valven finns enligt uppgift återanvända medeltida takstolar, spår av romanska kalkmålningar, ljusöppningar. I kyrkorummets valv kan även under nuvarande färgskikt finnas spår av medeltida kalkmålningar och även 1800-talets dekorativa bemålning. |
