Stäng fönster Vellinge kn, HÖKÖPINGE 9:2 HÖKÖPINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| hököpinge kyrka, HÖKÖPINGE KYRKA | |
| 6/24/19 |
| Motivering |
|---|
|
Hököpinge kyrkby har kvar sin struktur sen efter enskiftet. Allmänningen i mitten av byn med slingrande bäck och pilar är omgiven av gatehus och några kringbyggda gårdar. Halmtäckning på tak förstärker det ålderdomliga intrycket. Gamlegård intill kyrkan med korsvirke och halmtak är en av de mer bevarade gårdarna. Hököpinge kyrkby är helt skild från Hököpinge stations- och brukssamhälle som expanderat mycket. Kyrkan ligger monumentalt i kyrkbyn på en höjd flankerad av två skolbyggnader från 1876 och omgiven av höga träd. Hököpinge kyrka ersatte en medeltida kyrka på annan plats. Kyrkan är byggd i en mellanperiod 1860-1875 i utvecklingen av nygotiken som brukar definieras som ”sökandets tid” med kyrkor av olika utseende. Hököpinge ritades av arkitekt Ernst Jacobsson vid Överintendentsämbetet. Hököpinge kyrka tillhör en av de mer nyskapande kyrkorna under perioden. Kyrkan är byggd i gult handslaget tegel från Hököpinge tegelbruk vilket ger den en extra lokal förankring. Kyrkan karaktäriseras av flera olika mönstermurningar och gesimser. Gjutjärnsfönstren är tregrupperade och rundbågiga. Tornet är resligt och spiran flankeras av fialer, småtorn, i hörnen som förstärker intrycket av höjd. Västportalen är ovanlig och påkostad med inslag av rött tegel, infällt glaserat tegel samt mönstermurning. Solbänkarnas räfflade järnplåtar är även tämligen ovanligt. Exteriören är välbevarad. Ingång till pannrum och en ramp med ny ingång i norr är exteriöra förändringar sedan uppförandet. Det långa kyrkorummet är välvt med kryssvalv och har ljus från stora gjutjärnsfönster med enkelglas. Väggar och valv är vita. Planen är närmast nyklassicistisk med ett stort överblickbart rum med fokus mot den färgstarka altartavlan i det upphöjda koret. Rummet präglas av två perioder. Sitt ursprung från 1873 och ombyggnaden av Theodor Wåhlin 1918 då hela koret omdanades med ny inredning och kalkstensgolvet lades. Från ursprungsåret är bevarat valven, den dekorativa nygotiska orgelfasaden, läktaren, fönstren och bänkarna. Färgsättningen är dock inte ursprunglig. Wåhlins välgjorda och samstämda inredning från 1918 bör värnas. Altartavlans målningar av Axel Törneman är i en expressionistisk, modernistisk stil i blå toner. Axel Törneman (1880-1925) har gjort väggmålningar i Stockholms stadshus och i riksdagshuset. Han är representerad på bland annat Nationalmuseet, Moderna museet och Thielska galleriet. Den nygotiska orgelfasaden är bevarad från den tidigare orgeln från 1873 med vissa sparade pipor. Fasad och kvarvarande pipor har stort kulturhistoriskt värde enligt orgelinventeringen. Vapenhuset har kvar sitt ursprungliga tegelgolv och ekådring på dörrarna. Det visar hur kyrkorummet tidigare gestaltat sig i färg och golvmaterial. Bland inventarierna märks kyrkans äldsta inventarie, en gotisk ljusstake som kan vara från 1400-talet med stort kulturhistoriskt värde. Den välkända konstnären Axel Ebbe, som är född i byn, har en relief i kyrkan med konstnärligt värde. Av personhistoriskt intresse är Axel Ebbes grav på kyrkogården med hans porträtt i relief. Ebbe har gjort ett flertal monumentala offentliga verk i skånska städer. Nya kyrkogården karaktäriseras som en typiskt skånsk kyrkogård med buxbomsomgärdade grusade gravplatser. Men kyrkogården har många tomma platser som ger ett delvis ödsligt intryck och grässådda partier. Återlämnade stenar bör stå kvar. Trädkransen av kastanj och lind är betydelsefull för lummigheten. Gamla kyrkogården karaktäriseras av högresta stenar mestadels stående i gräs. |
