Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, SÖDRA ÅBY 48:1 SÖDRA ÅBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

södra åby kyrka, SÖDRA ÅBY KYRKA
12/20/18
Motivering
Södra Åby har kvar delar av den allmänning och vanning som på 1800-talet låg i mitten av byn. Gatehus och gårdar omger byplatsen. Kyrkan ligger i anslutning till två gamla skolor.

Kyrkogården ligger högt omgiven av stödmurar av gråsten och delvis av en trädkrans. Kyrkogården karaktäriseras av sent 1800-tals ideal med buxbomsomgärdade gravplatser med singel enligt typiskt sydskånskt mönster. Kyrkogårdens senaste tillägg med minneslund är placerad med vacker milsvid utsikt.

Kyrkan från 1870 ersatte en medeltida kyrka. Befolkningen hade ökat kraftigt och församlingen fick inte plats i den gamla kyrkan. Nya kyrkor byggdes enligt praxis för att 2/3 av församlingen skulle få plats. Kyrkan uppfördes under en intensiv byggnadsperiod. 113 nya kyrkor byggdes i Skåne 1860-1910 med kulmen under 1860-talet med 37 nya kyrkor. Kyrkan är ritad av en byggmästare och reviderad av Ludvig Hedin på Överintendentsämbetet. Kyrkan är byggd av gråsten och vitputsad, dekorerad med lisener och rundbågsfris. Fönstren är rundbågiga och taket belagt med tegel. Kyrkan har brett långhus, femkantig absid och integrerat torn. Under andra hälften av 1800-talet byggde man kyrkorna i olika historiserande stilar och blandstilar. Från det nyklassicistiska övergick man till nygotiska kyrkor i slutet av 1800-talet. Södra Åby är enkelt klassicistisk med rundbågestil i friser och fönster. Exteriören är i stort oförändrad sedan 1870 förutom byte av takmaterial och ytterdörrar.

Kyrkorummet är ett enkelt ljust rum, typ salkyrka, med vita väggar och välvt med ett vitputsat tredingstak. Fokus riktas mot det upphöjda koret. Typiskt för 1870-talet är det breda kyrkorummet med tredingstak och den markanta triumfbågen som finns i många kyrkor från den här tiden. Det vita kontrasterar mot den mörka öppna bänkinredningen, tegelgolvet och inventarierna från den gamla kyrkan.

Kyrkorummet har moderniserats och förändrats framförallt vid två tidpunkter. 1938 av NA Black då väggarna vitfärgades från tidigare kvadermålning, nya öppna bänkar, nytt tegelgolv och borttagande av altarskranket. Tegelgolv har lång tradition i kyrkor även om det här är nylagt. På 1950-60 tal förändrades interiören av Eiler Græbe då predikstolen flyttades, koret omgestaltades och altarring och altare förnyades.
Den senaste ombyggnaden är bårrummets förändring till kök och personalrum. De nya rundbågade glasade ekdörrarna tar upp motiv från de äldre dörrarna och är ett positivt tillskott i vapenhuset som ger indirekt ljus åt rummet.

Inredningen i kyrkorummet är från olika tider. Predikstol och altaruppsats från 1600-talet är mycket rikt snidade av hög kvalitet. Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten från 1100-talet, dekorerad med reliefer av liljor. Orgeln av Salomon Molander är en av hans tidigaste orglar och är relativt välbevarad Den har stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde enligt orgelinventeringen. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil har bevarad ekmålning.