Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, GÄRDSLÖV 45:1 GÄRDSLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

gärdslövs kyrka, GÄRDSLÖVS KYRKA
7/7/18
Motivering
Gärdslövs by ligger vackert och lantligt i ett backigt lantbrukslandskap med utskiftade gårdar och träddungar. Landskapet är präglat av enskiftet då markerna dikades ut och byarna splittrades. I byn finns före detta prästgård, skola och fattighuset kvar längs byvägen.

Kyrkogården ligger på en höjd och har flera grässlänter för att ta upp nivåskillnaderna. Kyrkogården karaktäriseras mestadels av sent 1800-talsideal med singeltäckta gravplatser omgivna av buxbom enligt typiskt sydskånskt kyrkogårdsmönster. Många bortflyttade stenar ger kyrkogården ett glest intryck med flera grässådda partier. Den utvidgade delen har modernistiskt efterkrigsideal med rygghäckar av tuja.
Kyrkogårdens grind, gråstensmur och ståtliga kastanjer vid ingången är betydelsefulla. Den omgärdade gravplatsen till Näsbyholm minner om godsets betydelse. Av personhistoriskt intresse är B.F. von Blixen-Finecke som var gift med författaren Karen Blixen.

Kyrkan präglas av medeltid och framför allt 1800-talet. Kyrkan är ursprungligen en romansk kyrka med långhus och lägre kor byggd i gråsten och hörnkedjor av kalksten. På 1400-talet förlängdes långhuset västerut och portalerna flyttades då. Ett 70 tal kyrkor i Skåne utvidgades västerut redan under medeltiden.
En korsarm byggdes till i norr och koret förlängdes under 1800-talet. Tornet byggdes 1854. Medeltida murar finns alltså kvar i långhuset och halva koret. Den romanska sydportalen med huggna lejonkapitäl är frilagd. Portalen sitter inte på sin ursprungliga plats men har värde genom sin ålder och sin bearbetning. Kyrkans ojämna gråstensmurar är putsade så att den ålderdomliga karaktären med stenens struktur framträder. Kyrkans exteriör är i stort kvar sedan 1800-talets tillbyggnader men kyrkans träfönster och dörrar är förmodligen från Græbes renovering 1954. Tornets slätare yta skiljer sig från den övriga kyrkan. Tornet dekoreras av lisener. Fram till mitten av 1800-talet fanns en förordning att inte bygga tornspiror något som
då återigen tilläts, tack vare införandet av åskledare.

Det ljusa kyrkorummet karaktäriseras av sina vita valv, spröjsade träfönster och en öppen nygotisk bänkinredning målad ljusgrå. Valven skiljer sig mycket åt mellan de släta 1800-talsvalven och de typiska 1400-talsvalven med toppiga valvkappor och en varierad ojämn yta där valvens ålder syns på ribbor, pilastrar och kappor. Golvet av kalksten döljs tyvärr av en röd gångmatta, bättre att visa kalkstenen. Kyrkorummet innehåller flera tidsskikt. Den välbearbetade fyrkantiga dopfunten med huggna reliefer
är kyrkans äldsta inventarium. Predikstolen med baldakin är rikt snidad av ek från 1600-talet, dock med nygjort underrede. I kyrkan finns två medeltida rökelsekar som minner om den katolska tiden. Rökelsekar finns kvar i några kyrkor men flera finns på museum. Lunds historiska museum har 38 bevarade rökelsekar.
Kyrkan har ett krucifix från andra hälften av 1200-talet som kommer från Önnarps kyrka. I de tidigromanska krucifixen skildras den triumferande Jesus med kungakrona och parallella fötter. Under 1200-talet ändras uttrycket till den lidande Jesus med böjt huvud och törnekrona samt korslagda fötter. Det finns ett 50-tal bevarade skulpturer från denna tid i Skåne. Græbes renovering av norra korsarmen har vackert tegelgolv. Korsarmen skiljer ut sig från kyrkorummet genom att tak, dörrar och fönster är trärena.