Stäng fönster Svalöv kn, SIREKÖPINGE 20:1 SIREKÖPINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| Sireköpinge kyrka, SIREKÖPINGE KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA) | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Sireköpinge kyrkoanläggning Kyrkan i Sireköpinge ligger mycket vackert i ett kuperat odlingslandskap. Råån slingrar sig längs kyrkogårdens kant och parken till Sireköpinge säteri gränsar mot söder. Mittemot kyrkan ligger två före detta skolbyggnader i tegel i medeltidsinspirerad stil. Kyrkan och dess kyrkogård utgör en plats med medeltida anor, som tillsammans med skolorna, säteriparken och Råån bildar en kulturmiljö. Kyrkan är byggd på en kulle och kyrkogården sluttar kraftigt. Kyrkogården är välbevarad i sin struktur med buxbomsinramade gravar med singel enligt det sena 1800-talets ideal och gravarna är inte gräsbesådda. Av personhistoriskt intresse är att författaren Leo Tolstoys son med samma namn är begravd på kyrkogården, liksom Wilfrid Stinnisen, munk i Norraby kloster och författare. Konstnären Martin Emond kom från Sireköpinge församling och har två målningar i kyrkan. Av personintresse är också att skalden Esaias Tegnér gärna besökte Sireköpinge säteri där Martina von Schwerin bodde. Kyrkans yttre har en ålderdomlig karaktär med långhus, kor och absid bevarade sedan medeltiden. Murverket med tuktade och välhuggna sandstenskvadrar är relativt ovanligt och utgör ett viktigt byggnadshistoriskt dokument. I och med att murarna på långhus och absid är tunt putsade syns murverket. Kor och absid är från 1100-talet, långhuset från 1200-tal och det låga tornet från 1400-talet dock omändrat 1917 av Wåhlin. I murarna finns tre romanska öppningar bevarade. Absidens runda ursprungliga fönsteröppning är sällsynt, den har stort byggnadshistoriskt värde. En sådan finns antagligen bara i Flädie kyrka också. Rester av sydportalen är framtagna och kompletterade med nya sandstensblock, ett romanskt fönster ovan valven kan ses på långhusets norrsida. 1917 ville Theodor Wåhlin göra kyrkan mera medeltida till sitt uttryck. Han lade till trappgavlar på långhus och kor och lät bygga ett högre torn med trappgavlar och blinderingar i medeltida stil. Sakristian flyttades från koret till en tillbyggnad. De tillbyggda delarna saknar trappgavlar för att markera att de är tillbyggnader. Resultatet med det höjda tornet blev en välproportionerad kyrka. Ekspån täcker absidtaket vilket är ovanligt. Taktäckningen är från Wåhlins ombyggnad men anknyter till medeltida material. Även interiört har Wåhlin satt sin prägel på kyrkan. Nytt golv, nya bänkar, ny dopfunt, altare och altarkandelabrar, allt ritades av Wåhlin. En önskan fanns att få mer fokus på absiden och att återskapa det romanska kyrkorummet. I och med flyttningen av sakristian och borttagandet av altaruppsatsen blev fokus riktat mot absiden med det ovanliga runda fönstret och i absiden plockade man också fram kalkmålningar. I Wåhlins restaureringar var det oftast de äldsta delarna, de från romansk och gotisk tid, han velat bevara, på bekostnad av senare tiders tillägg. Långhuset domineras av kryssvalven med dekormålning på ribborna. Kyrkan har rester av kalkmålningar från senare delarna av 1100-talet och 1400-talet. Absidens målning från 1175, av den så kallade Sireköpingemästaren, med en rad apostlar som framställs sittande vilket är ovanligt även om en liknande framställning finns i Lackalänga kyrka. Målningarna besitter höga värden. Av inventarierna är ljuskronan den mest anmärkningsvärda och antagligen unik i Skåne. Den ovanliga malmkronan med delar från 1300-talet har armar dekorerade med bilder av S:t Göran och draken. Kyrkans två ekonomibyggnader på kyrkogården är väl anpassade till kyrkan. Dessa har putsade murar, rött tegeltak, inga takutsprång och takpannorna går ut i gavlarna utan vindskivor eller plåtning. Kyrkan är en populär bröllopskyrka. |
