Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svalöv kn, NORRVIDINGE 25:1 NORRVIDINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

Norrvidinge kyrka, NORRVIDINGE KYRKA
6/26/15
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering för Norrvidinge kyrkoanläggning
Norrvidinge kyrkoanläggning ligger i ett jordbrukslandskap med många
fornlämningar. Ett stort järnåldersgravfält finns nordost om kyrkan. Byns
utsträckning idag är förmodligen samma som under medeltiden. Dagens by med
gatehus, prästgård och skola visar delvis hur byn kan ha sett ut vid förra sekelskiftet.

Entrén till kyrkogården är genom en port i kyrkstugan. Kyrkogården är omgiven av en
trädkrans och murar. Området närmast kyrkan har gravindelning med buxbom och
singelgångar enligt det sena 1800-talets ideal. Östra delen är från 1800-talets
utvidgning och hade tidigare indelning av gravarna men grässåddes helt på 1960-talet.
Den nyare västra delen med rygghäckar och kanthäckar i bok visar ideal från 1930-
talet. Minneslunden avspeglar senare tiders begravningsseder.
En stor ask är ett betydelsefullt vårdträd genom sin ålder och storlek.

Den befintliga kyrkans äldsta romanska delar är från 1100-talet. Den föregicks av en
stavkyrka från 1000-talet. Stavplankan från 1000-talet som förvaras i vapenhuset är
sannolikt en synlig rest från den föregående kyrkan.
Exteriören karaktäriseras av vitputsade murar, röda tegelomfattade fönster och
koppartak. Kyrkan visar flera olika tidslager i sina byggnadsdelar. Den romanska delen
från 1100-talet har synliga markerade hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Spår av
en tidigare portal är synlig i muren och absiden har en huggen sandstensgesims. På
1700-talet förlängdes långhuset.1800-talets tillbyggnad av tvärskepp och torn är i en
nyklassicerande stil synligt främst i portalerna och i listverk. Gjutjärnsfönstren från
1869 med originalbågar i röda tegelomfattningar i ”Bruniusstil” är ett framträdande
drag i hela kyrkan. Fönstren är tidstypiska och enkelglas ger nära kontakt mellan ute
och inne.
Tornet med huv och lanternin från 1854 har förebilder i barockarkitekturen.

Interiört karaktäriseras det ljusa kyrkorummet av den låga golvnivån, en återgång till
medeltida nivå, högtsittande fönster, medeltida valv och kalkmålningar från tre
århundraden i kor och absid. Kalkmålningarna från 1200-talet visar ett typiskt
romanskt motiv med Majestas Domini-motiv med Kristus sittande på en regnbåge
inom en mandorla. I korets valvkappor finns detaljerat bildmåleri framställande
skapelseberättelsen av Lilla Harriegruppen från sent 1400-tal. Hår och skägg är
detaljerat målade och kläderna är draperade. Perspektivet i beskrivningen av
skapandet av djur och växter har likheter med franskflamländskt måleri vid 1400-talet
enligt Banning. Träd, skog och djur är målat i miniatyr i jämförelse med figurerna.
Dessutom finns i korvalvets hjässa målade växtmotiv från 1300-talet av
Snårestadsverkstaden. Målningarna besitter höga konstnärliga värden.
Dopfunten är medeltida men saknar större utsmyckningar och är lagad. Altarkrucifixet
från 1400-talet med naturalistiskt skildrad lidande Kristus attribueras till en verkstad i
Landskrona eller Helsingborg. Det är ett av flera från 1400-talet men har värde genom
sin ålder. Många klockor smältes ner när klockskatten infördes 1531 men klockan i
Norrvidinge från 1487 klarade sig. Predikstolen från 1600-talet i renässansstil med
dragning åt barock med utskurna figurer och typiska karyatider visar på hög
hantverkskvalitet.

Kyrkans interiör präglas också av Græbes ombyggnad där han genom sänkningen av
golvet ville återföra kyrkan till tidigare tidslager. Renoveringen 1951 av Eiler Græbe är
en av dennes många kyrkorenoveringar. Samma år renoverade han Saxtorps kyrka.
Græbes renoveringar brukar innehålla inredning av korsarmen, nya tegelgolv,
ombyggnad av bänkarna och nya färgsättningar. Norrvidinges ombyggnad är
genomgripande och präglas av hantverkskunnande och gedigna material. Det är
positivt att fönstren inte blev utbytta vid renoveringen.