Stäng fönster Simrishamn kn, VALLBY 108:1 VALLBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| vallby kyrka, VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA) | |
| 1/8/17 |
| Motivering |
|---|
|
Vallby kyrka ligger i en välbevarad bymiljö med bebyggelsen nära kyrkogården. Mot öster gränsar kyrkogården till åkrar med milsvid utsikt över det öppna landskapet. Närheten till havet märks framför allt i gravvårdarnas inskriptioner kopplade till sjöfart och fiske. Gravvårdarna har en stor variation över tid från äldre gravhällar till dagens moderna gravvårdar. Delar av kyrkogården bevarar en karaktär med buxbomsinhägnade gravplatser typiskt för en kyrkogårdskultur som utvecklas kring 1800-talets slut och tidigt 1900-tal. I norra kyrkogårdsdelen representerar minneslund och askgravplats en ny begravningskultur. Vallby ingår i ett kulturlandskap som är präglat av närheten till Tommarps kloster och Glimmingehus sätesgård. Under den katolska tiden var Vallby kyrka patronatskyrka till Tommarps kloster och efter reformationen tog ägarna till Glimminge över rollen som patronus. Kyrkans medeltida torn finns inte kvar längre men kyrkans västgavel visar att tornet har haft en planlösning som är typisk för området med emporöppning, dubbla tornbågar och tunnvälvd bottenvåning. Arrangemanget kan tolkas som ett uttryck för profan eller kyrklig makt vilken i Vallby bör ha varit knutet till klostret och Glimminge gård eller en föregångare till denna. Kyrkans äldsta delar är endast delvis bevarade och utgör ingen påtaglig del av kyrkans karaktär. Spår av de medeltida öppningarna till tornet kan ännu finnas bevarade men är inte synliga och resultatet av utförda undersökningar är oklart och dåligt dokumenterat. Kyrkans medeltida värden förvaltas framför allt genom de kvarvarande delarna av kyrkan ursprungliga portaler, kyrkklockan, de medeltida valven och dess målningar. Framför allt nordportalens bildstenar har varit viktiga i diskussioner kring kyrkans datering och byggmästare. Från 1400- och 1500-talet finns en tydlig påverkan på kyrkan från Glimminges ägare genom gravvalvet och sedermera tillbyggnad genom Rosencrantska gravkoret. Eventuellt kan även kyrkans östförlängning sättas samman med inflytande från godset då liknande ombyggnader är typiska för patronatskyrkor som stått under inflytande från adeln under 15- och 1600-talet. Det Rosencrantska gravkoret är ett viktigt exempel på den begravningskultur som praktiserades av adeln på 16-1700-talen. Gravkoret är också en mycket påtaglig del av kyrkans exteriör. Godsets inflytande på kyrkan sträcker sig från medeltidens slut och ända in i modern tid. De inventarier som kan kopplas till Glimminge gods är betydelsefulla och har ett nationellt intresse. Idag är påverkan från sätesgården framför allt märkbar genom gravhällarna i tornets bottenvåning. Vid ombyggnaden 1873 får kyrkan en form som är typisk för 1800-talets andra hälft med korsarmar och stor absid med sakristia. Kyrkans ombyggnad sker ungefär samtidigt med ombyggnaden av Bollerup och Bolshögs kyrkor. Kanske uppfördes kyrkorna av samme byggmästare då listverkens har liknande uppbyggnad. Likheterna kan också förklaras av att arkitekten är den samme för Bollerup och Bolshög liksom att alla tre kyrkorna vid tiden för ombyggnaden har varit under inflytande från Tage Sylvan, godsägare till både Glimminge gård och Bollerups slott. Invändigt ges koret ett enhetligt utseende i nyklassicism. Predikstolen från 1700-talet integreras i inredningen och altartavlan målas av den välkände konstnären Bengt Nordenberg. Kyrkans interiör bevarar till stora delar den karaktär den erhöll vid 1800-talets stora ombyggnad. Bänkarna i funkisstil utgör ett märkligt stilbrott till kyrkans inredning men har en lågmäld karaktär. |
