Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Simrishamn kn, RAVLUNDA 72:1 RAVLUNDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ravlunda kyrka, RAVLUNDA KYRKA
12/10/21
Motivering
Ravlunda är en av Skånes mest välbesökta kyrkor och det är inte svårt att förstå varför. Kyrkan har ett mycket pittoreskt läge i utkanten av byn med välbevarad bebyggelse och milsvid utsikt över vid Brösarps böljande backar. Många sägner finns knutna till platsen och omgivningarna är rika på förhistoriska lämningar. Busslaster av besökare kommer sommartid till kyrkogården kanske framför allt för att se Piratens gravsten med den underfundiga inskriptionen. Även kyrkans exteriör och interiör representerar en välbevarad kulturmiljö. Kyrkan är varsamt renoverad på ett sätt som tillåter olika tidsskikt att existera bredvid varandra. Kyrkans byggnadsdelar representerar olika tidsperioder och berättar om de förändringar som många medeltida kyrkor har genomgått såsom tillbyggnad av torn, vapenhus och kapell. Tack vare att kyrkan förskonats från större ombyggnader under 1800- och 1900-talet finns ännu de olika delarna bevarade, vilket inte är helt vanligt. Kapellet representerar en särskild tid i bygdens historia då fisket var en viktig näring som sysselsatte en stor del av befolkningen. Fiskeläget saknade egen kyrka men genom kapellet kunde Knäbäcksborna också få plats att sitta i kyrkan. Exteriört framstår den putsade och vitkalkade kyrkan med trappstegsgavlar och blytak som ett typexempel på en skånsk kyrka.

Invändigt är valv, triumfbåge, tornbåge och sydportalens öppning viktiga spår från den medeltida perioden och bidrar till att ge kyrkan dess ålderdomliga karaktär. Framför allt representerar kyrkans interiör det efterreformatoriska kyrkorummet som är en anpassning av den medeltida kyrkan till den nya liturgins krav på bänkar, predikstol, altare och altaruppsats. Bänkinredningen, som bör vara närmast komplett, är en viktig del för upplevelsen av detta tidsskikt. Störst förändring under de senaste hundra åren har troligtvis skett i tornet vilket togs i bruk för orgelverket under 1800-talet.

Överlag är kyrkans vindsutrymmen mycket välbevarade med takstolsvirke, murverk, målningar och andra byggnadshistoriska spår. Dessa lämningar utgör en viktig del av kyrkans karaktär, som inte påtaglig för kyrkans besökare, men gör den till ett mycket betydelsefullt byggnadshistoriskt monument. Kyrkans vindsutrymmen kan bidra till förståelse av dess byggnadshistoria och funktion under århundradena. Även om kyrkan är relativt väl undersökt exempelvis genom dendrokronologisk provtagning och murverksundersökningar är det tydligt att bilden av kyrkan är mycket mer komplex än vad som tidigare gjorts gällande. Tydliga spår av brand visar exempelvis att nockåsbjälken från 1200-talet inte tillhör kyrkans första byggnadsskede.