Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Simrishamn kn, HANNAS 56:1 HANNAS KYRKA

 Anläggning - Värdering

hannas kyrka, HANNAS KYRKA
9/14/17
Motivering
Hannas kyrka är en av Österlens mest omtyckta kyrkor och uppskattas framför allt för sin ålderdomliga karaktär med rötter i romansk tid. Genom undersökningar har det kunnat konstateras att kyrkan är mycket välbevarad utan större ombyggnader. Viktigt för kyrkans romanska karaktär är också dess finhuggna listverk, sockel och den östra ursprungliga fönsteröppningen. Till sitt yttre har kyrkan bevarat sitt utseende från omkring 1700-talet då nya fönsteröppningar togs upp. Den östra fönsteröppningen, nordportalen är de enda bevarade ursprungliga öppningarna. Avsaknaden av fönster mot norr är utmärkande för kyrkan vilket ofta förklaras med folktron att ondskan kom från norr, en tradition som finns både inom hednisk och kristen folktro. I Hannas finns berättelser om Trollen som bodde norr om kyrkan. Kanske ska avsaknaden av fönster mot norr snarare ses som ett medvetet sätt att använda ljuset på ett effektfullt sätt i kyrkan exempelvis genom att framhäva vissa inventarier målningar eller dylikt. Avsaknad av fönsteröppningar mot norr har också konstaterats på flera romanska kyrkor i Småland och på en del kyrkor på Jylland. Ytterligare en ovanlig egenhet hos kyrkan är den lilla ingångsöppningen mellan torn och långhus där det vanligen brukar finnas en större tornbåge. Ingångsöppningen hänger säkert samman med någon funktion i en äldre tillbyggnad till långhusets västra sida vilken är okänd idag. Förutom de romanska delarna utmärks kyrkans exteriör också av det låga tornet, de murade trappstegsgavlarna och de understrukna tegeltaken på öppen läkt. Dessa lever kvar sedan högmedeltiden eller senmedeltiden. Vapenhuset är också typiskt för denna period och har kvar ursprungliga öppningar i gavelsidan. Eftersom kyrkan inte utvidgats efter reformationen är den en viktig representant för den medeltida kyrkan i Skåne både i storlek och form.

Invändigt genomgick kyrkorummet en pietetsfull renovering vid 1920-talet. Wåhlins renoveringar brukar vara igenkännbara genom typiska inslag såsom bänkar och annan inredning. I Hannas kyrka har arkitekten inte lämnat några tydliga spår efter sig vilket tyder på att även Wåhlin värdesatte kyrkan som den var. Tiden kan vid första intrycket vara stannad vid 1700-talets mitt då stora delar av inredningen tillverkades. Framför allt är draperimålningarna vid predikstolen och kring altaret slående med sin lyskraft och arkitektoniska verkan. Målningarna har hög kvalitet och målaren har också signerat dem vilket tyder på att han var en erkänt duktig målare med hög status. Målarmästaren Maltzan har varit verksam i flera kyrkor i Skåne bland annat har han utfört draperimålningar i Hjärsås och Barsebäcks kyrka. Inredningen i Hannas kyrka har hög kvalitet med bevarad ursprunglig färg-sättning vilket är mycket värdefullt för miljöns autenticitet. Läktaren som har samma form och placering som vid tidigt 1900-talet bör ha tillkommit senast på 1700-talet. Läktare var vanligt i olika former i kyrkorummen förr, ofta längs lång-husets långsidor liksom är fallet i Hannas kyrka. Få läktare av denna typ är dock bevarade vilket gör den till ett viktigt exempel på hur kyrkorummen kunde se ut förr när det var trångt om bänkplatser. I Hannas kyrka har avsaknad av tornbåge lett till att tornet inte kommit att användas för extra bänkplatser och läktarplats med orgelläktare vilket annars är mycket vanligt. Senare anpassningar av kyrkorummet är knappt märkbara, framför allt har bänkarna anpassats på ett fint sätt genom nya bredare gavlar. Inredandet av wc i vapenhuset är däremot ett stort ingrepp i kyrkans i övrigt välbevarade miljö och en stor kontrast till den bevarade nordportalen med dess medeltida dörr. Kyrkans äldsta inventarie är dopfunten som står lite skymt bakom bänkarna. Dopfunten kan vara en nyckel till kyrkans äldsta tid, kanske samtida med kyrkobyggnadens äldsta delar och därmed mycket värdefull. Sidoaltare som delvis bevarats vid långhusets östra sida är också värdefulla delar från den katolska tiden vilket förvaltas fint i kyrkan tillsammans den efterreformatoriska inredningen. Andra viktiga inventarier från kyrkans katolska tid är triumfkrucifixet och ljuskronan i koret. Delar av porten till nordportalen kan också vara medeltida och bidrar till kyrkans ålderdomliga karaktär. Viktigt för kyrkans karaktär är också golvet av kalkstenshällar vilket är typiskt för trakten där komstakalksten bröts.