Stäng fönster Simrishamn kn, BORRBY 330:1 BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Anläggning - Värdering
| borrby kyrka (sankta maria kyrka), BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) | |
| 11/29/17 |
| Motivering |
|---|
|
Borrby kyrkan har genom den medeltida kyrkan en lång platskontinuitet som sträcker sig ända till 1100-talets början. Borrbys äldsta historia är mytomspunnen med många sägner om försvunna borgar, heliga källor och även ett kloster. Vad som är sanningen bakom dessa historier är inte känt men det är inte helt osannolikt att en borg eller större gård har tidigare legat intill kyrkan. Borrbys topografi med kyrkan på en höjd intill ett vattendrag nära en borg eller större gård går igen från många av kyrkbyarna på Österlen. Offerkällan finns ännu kvar och kan ha kontinuitet till hednisk tid. Historien om ett kloster kan ha sin bakgrund i att kyrkan under den katolska tiden varit prebende till domkyrkan. Mytbildningen kring den gamla kyrkan och ortens historia var ännu på 1800-talet omfattande och Brunius bidrog till att odla historierna om kyrkans funktion som förvarskyrka. Den medeltida kyrkans breda västtorn och kastalen har ofta tolkats som försvarsanläggningar. Breda västtorn har varit vanliga i sydöstra Skåne men inte många är bevarade. Borrbys västtorn har sannolikt haft samma uppbyggnad som exempelvis Vallby, Stiby, Simris och Östra Hoby. De två senare finns ännu bevarade. Kombinationen av fint slagna tunnvalv och västemporer tyder kanske snarare på att tornen har varit ett sätt att uttrycka makt och välstånd genom särskilda herrskapsläktare. Borrby kastal var ett av sex kända fristående torn i sydöstra Skåne. Kastalerna anses vara uppförda under sen medeltid och deras funktion är omdiskuterad. Från den medeltida kyrkan är inget eller mycket litet bevarat. Kyrkans medeltida dopfunt och ett lavorium tillhör några få bevarade inventarier. Borrby var under 1700-talet en stor by och utvecklades under 1800-talet till att bli mer stadslik. När den första ombyggnaden av kyrkan skedde under 1800-talets får den formen av en salkyrka i nyklassicerande stil som många andra landsortskyrkor vid samma tid. Fokus var antalet bänkplatser inne i kyrkan samt en monumental enkelhet i arkitekturen. Ortens goda ekonomi och ambitioner gjorde dock att kyrkan snart blev omodern. Borrby kyrka är enligt Ingrid Sjöström en av få välbevarade exempel på en kvalificerad 1890-talsrestaurering av en nyklassicistisk kyrka. Stommen bevarades medan interiören och exteriören kompletterades med tidsenliga detaljer och inredning. Utvändigt är det framför allt tornspiran som imponerar med sin höjd och rika arkitektur vilken dock har förföljts av tekniska problem sedan den byggdes. Invändigt skedde övergången från en spartansk inredning i nyklassicism stegvis men 1890-alets förändringar av kyrkorummet är uppseendeväckande. Kyrkorummet omgestaltades med ett överdåd av arkitektoniska snickerier. Inskriftstavlan på kyrksalens östra sida är talande ”gören portarna hvida och dörrarna i hverlden höga att ärones Konung må draga der in”. Förändringarna tycks ha följt arkitektens anvisningar med undantag av färgsättningen som kanske fick en mer provinsiell tolkning. Kyrkans interiör är därför ett slående exempel på det sena 1800-talets tidsanda som så tydligt reflekteras i arkitekturen. Den sentida nedtoningen av interiören har till viss del återställts närmare originalet med undantag av väggarnas bemålning vilket kan vara en anpassning till glasmålningarna. De målade fönsterglasen är 1900-talets främsta bidrag och har en mycket påtaglig inverkan på kyrkorummet. De är också mycket tidstypiska med sin jugenddekor. Viktig för kyrkans interiör är också orgelfasaden från 1800-talet. Orgeln tar en mycket stor plats i kyrkorummet vilket pekar på dess viktiga funktion vid kyrkans förrättningar under 1800-talet.färgsättningen som kanske fick en mer provinsiell tolkning. Kyrkans interiör är därför ett slående exempel på det sena 1800-talets tidsanda som så tydligt reflekteras i arkitekturen. Den sentida nedtoningen av interiören har till viss del återställts närmare originalet med undantag av väggarnas bemålning vilket kan vara en anpassning till glasmålningarna. De målade fönsterglasen är 1900-talets främsta bidrag och har en mycket påtaglig inverkan på kyrkorummet. De är också mycket tidstypiska med sin jugenddekor. Viktig för kyrkans interiör är också orgelfasaden från 1800-talet. Orgeln tar en mycket stor plats i kyrkorummet vilket pekar på dess viktiga funktion vid kyrkans förrättningar under 1800-talet. |
