Stäng fönster Simrishamn kn, BOLSHÖGS KYRKA 1:1 BOLSHÖGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| bolshögs kyrka, BOLSHÖGS KYRKA | |
| 10/3/17 |
| Motivering |
|---|
|
Bolshögs by är en av Österlens mindre kyrkbyar och ligger lite avsides från de större vägarna. Under förhistorisk tid har området varit attraktivt för bosättning och kyrkans placering intill en gravhög skulle kunna tyda på lång kontinuitet genom en förhistorisk kultplats. Flera sägner finns kring kyrkans placering och gravhögen som är intressanta i detta sammanhang. Kunskapen om bebyggelsen kring kyrkan under medeltiden är obefintlig men man kan förmoda att kyrkan byggts intill en större gård eller en grupp gårdar. Kyrkans välarbetade listverk och sockel pekar på en relativt tidig datering för kyrkan. Murverkets uppbyggnad av marksten eller grovt bearbetad sten med inslag av kalksten är intressant då det finns rikligt med kalksten i området vilket torde ha varit ett mer attraktivt byggmaterial. Tillgången till kalkstenen verkar dock ha varit begränsad för kyrkans byggherre. Det inhomogena murverket skulle också kunna vara ett tecken på hög ålder. Bolshögs kyrka saknar inslag som brukar förknippas med världslig eller kyrklig makt och rikedom. Romanskt kalkmåleri, emporläktare och dylikt saknas i Bolshögs kyrka. Det är också osäkert om tornet är ursprungligt eller om det är en sekundär tillbyggnad. Därmed finns inte tydliga tecken på att kyrkan varit kopplad till en särskild gård som patronats/huvudgårdskyrka. Under loppet av medeltiden övergår markerna kring kyrkan till utsocknes ägare, framför allt Tommarps kloster. Som kyrkans patronus kan klostret ha haft ett visst inflytande på kyrkans brukande och inredning under den katolska tiden. Den största förändringen bör vara tillkomsten av ett västtorn. När tornet uppfördes är dock inte helt klarlagt. Tornets övre våningsplan tycks länge ha bestått i en trävåning. Ett hål i långhusets andra valvkappa kan tyda på att en klocka tidigare hängt i en takryttare eller dylikt över långhuset. En eventuell takryttare skulle kunna förklara de förstärkningar som utförts i taklaget genom styrbjälkar och stödben. Bolshögs by är exempel på en by som under många år hade en närmast obefintlig bebyggelse då marken kring kyrkan övergår till utsocknes ägare. Kyrkan fortsatte att brukas som sockenkyrka av de andra byarna i socknen. Gärsnäs eller Glimminge frälsegods tycks inte ha haft någon stor påverkan på kyrkobyggnaden. De största förändringarna av kyrkan sker sent i byggnadens historia i samband med ombyggnaden på 1800-talet och utbyggnad av kyrkogården under 1900-talet. Kyrkans exteriör är relativt välbevarad från denna tid. Ytterportarna har ersatts med nya och takmaterialet är också delvis förändrat. Omfattningar och listverk har sannolikt varit mer framträdande tidigare målade i ljus kontrast till övriga putsytor. Till sin karaktär är kyrkan dock till stora delar en 1800-talskyrka. Den romanska sockeln och de framtagna delarna av den romanska kyrkans nord- och sydportaler är inte påtagliga för kyrkans karaktär. Kyrkans ålderdomliga karaktär förstärks av gravvårdarnas ålder samt att gravplatserna saknar begränsningshäckar, något som tillkommer senare under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kyrkans interiör är avskalad framför allt i långhuset där bänkarna och valven står för inredningen. Få äldre inventarier har bevarats och den gamla predikstolen tillsammans med kyrkans medeltida dopfunt är de enda överlevarna från tiden före 1800-talets ombyggnad. Korets 1800-talsinredning kan betecknas som mycket välbevarad och ovanlig genom skrankets utformning och marmoreringsbemålning. Utformningen är tidstypisk men har också en provinsiell prägel. Korskrank var mycket vanliga vid 1800-talets mitt, ofta utförda i medeltidsstil. Numera är de relativt ovanliga då de ofta plockats bort i samband med senare stilrenoveringar. Tillsammans med predikstolen och altarringen har altaret och korskranket därför ett högt kulturhistoriskt värde som ger kyrkan dess alldeles speciella karaktär. Bänkarna i långhuset tillhör också 1800-talets inredning. Trots att bänkarna tagits bort i korsarmarna tillhör orgelfasaden denna tidsperiod och smälter in fint i miljön liksom vikväggarna mot södra korsarmen. Till kyrkans kulturhistoriska värden räknas också det delvis bevarade taklaget från sen medeltid. |
