Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Perstorp kn, ODERLJUNGA 26:1 ODERLJUNGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Oderljunga kyrka, ODERLJUNGA KYRKA
6/26/17
Motivering
Oderljunga är en liten by omgiven av ett kuperat skogslandskap, delvis uppbrutet med åkrar och ängar. Kyrkan ligger intill byvägen och är omgiven av skola, församlingshem och enfamiljshus av varierande ålder. Kyrkogården omgärdas delvis av karaktärsskapande stenmurar och trädkrans av lönn och lind.

Oderljunga kyrka har en medeltida föregångare som revs när den nya kyrkan uppfördes. En tillbyggd korsann från slutet av 1700-talet ingår ombyggd i den nya kyrkan. Den nya kyrkan invigdes 1854 och ritades av Johan Hawerman på Överintendentämbetet. Han var en av ofta anlitad arkitekt och har ritat flera kyrkor. Kyrkan har en latinsk korsplan med torn i väst. Den är vitputsad med rundbågiga
gjutjärnsfönster och tegeltak. Den har en ovanlig orientering, med kor i väst och ingång i öster, antagligen för att få ingången intill landsvägen. Mellan 1760-1860 byggdes 35 nya kyrkor i Skåne, av dessa hade 11 kyrkor två korsarmar som Oderljunga. Fyra av de 35 kyrkorna hade en annan orientering än den traditionella med altaret i öst. Kyrkan är ritad i en blandstiL Det klassiska sammansmälts med det nyromanska i en allmän rundbågestiL Kyrkan är exteriört mycket välbevarad sedan uppförande tiden förutom byte av takmaterial som varit både spån och papp. Speciella, ovanliga och karaktärsfulla drag hos kyrkan är portarna i korsarmarna som är integrerade i fönsterpartierna av gjutjärn. Dörrarna omges av foder och dekorativa ornament av gjutjärn. Utmärkande för exteriören är också tornet (som inrymmer sakristia).

Tornet har en murad fyrkantig bas och åttkantig mellandel och därovan en åttkantig hög lanternin med små gavlar och en smal spira. Tornet är ensamt i sitt slag i Skåne. Spiran är ovanligt tidig eftersom de var förbjudna fram till åskledare introducerades på 1850-talet.

Kyrkorummet är ett brett, ljust nyklassicistiskt rum av salskaraktär, välvt med ett gulmålat tunnvalv. Kyrkorummet har fått sin nuvarande gestaltning genom olika renoveringar på 19oo-talet. Bänkar har tagits bort i båda korsarmarna och antalet minskats i långhuset. Tidigare läktare är borttagen i norra korsarm, då bröts spegelsymmetrin. Långhuset har slutna ursprungliga bänkkvarter i långhuset med
riktning mot altaret. Interiören karaktäriseras av vit och grå målning i nyklassicistisk anda på bänkar, läktarbarriärer och dörrar.
Kyrkorummet domineras av den stora kormålningen av Kaj Siesjö som tillkom vid Eiler Graebes renovering 1955. Graebe arbetade med konstnär Pär Siegård i flera kyrkor med tunnvalv där korväggen täcktes med en stor målning, exempelvis i Hjärnarp, Förslöv och Grevie. Kaj Siesjö arbetade i Pär Siegårds efterföljd. Ofta placeras Jesus och människorna in i kyrkans omgivande landskap. I Oderljunga
skildrar den livet och naturens kretslopp. Kormålningen är ett positivt tillskott i kyrkan.
Norra korsarmens omändring till kapell 1955 av Graebe har skapat ett vackert, intimt rum för mindre andakter. Södra korsarmen används mestadels som café för kyrkkaffe efter gudstjänster. Vid behov används södra korsarmen även som tillfälligt förvaringsutrymme.

Från den gamla kyrkan finns medeltida dopfunt, altartavla och predikstol från 1600- respektive
1700-tal. Dessutom lillklockan som anses gjuten på 1400-talet vilket är en ansenligt hög ålder.

Kyrkan används mycket för konserter.