Stäng fönster Gislaved kn, ÅS KYRKA 4:1 ÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
ÅS KYRKA | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Kvarter 1-30 Den gamla delen av Ås kyrkogård fi ck nuvarande utsträckning 1908. Till följd av omläggning under 1950-talet har kvarteren idag en tämligen homogen efterkrigstida prägel med regelbundna gravrader i gräsmatta, vilket är en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar. Av den tidigare prägeln med en stor mängd grusgravar kvarstår bara en grav med ett konstrikt gjutjärnsstaket. Kvarterens kulturhistoriska värde är kopplat till enskilda äldre vårdar, vilka ger ett historiskt djup och genom sina högresta former utgör ett karaktärs- skapande inslag. Av särskilt intresse är en handfull gjutjärnsvårdar, vilka representerar den tidiga industriella gravvårdsproduktionen, knuten till bygdens järnbruk. Vårdar med titel speglar det gamla bondesamhället och yrken kopplade till detta. Norr om sakristian ligger några kontraktsprostar begravda jämte säteriägare, folkskollärare och kantor. Dessa kvarter har haft en något högre status och berättar även om den tid då Ås var moderförsamling. Kvarter 31-47 Kyrkogårdens norra utvidgning från 1938 har en typiskt efterkrigstida prägel med delvis rygghäckskantade rader av låga vårdar i gräsmatta. Detta är ett vanligt karaktärsdrag på svenska kyrkogårdar. De enkla vårdarna speglar ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande strukturerna. kyrkogården som helhet Ås kyrkogård är anlagd på ny plats tillsammans med kyrkan 1869. En utvidgning åt väster skedde 1908 och längs norra sidan 1938. Kyrkogården har en strikt rektangulär plan med kyrkan i centrum. Den äldre delen utgör en platå omgärdad av stödmurar utom i norr. Detta i kombination med delvis hamlad trädkrans av lönn, ursprungligt entréparti med smidesgrindar och grusade huvudgångar ger karaktär av en traditionell landsbygdskyrkogård. Alla mindre grusgångar är dock igenlagda eller belagda med cementsten, ett för kyrkogårdsmiljön främmande material som även kommit till bruk i en handikappramp. Störande inslag utgör även trappräckena av omålat galvaniserat stålrör. Den öst-västliga axeln med kyrkan understryks av en allé. Kyrkogårdens ursprungliga kvarter från 1869-1908 har genom en omläggning på 1950-talet fått en efterkrigstida karaktär som är vanligt förekommande på svenska kyrkogårdar. Detta tar sig uttryck i regelbundna gravrader i sammanhängande gräsmatta. Vårdbeståndet har till större delen den låga profi l som blev vanlig omkring 1940, en spegling av ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Som en kontrast mot dessa stenar står det förra sekelskiftets mer monumentala vårdar, uttryck för ett motsatt kyrkogårdsideal. Det är främst till denna äldre vårdtyp som kyrkogårdens kulturhistoriska värden är knutna. Ett särskilt högt värde har en handfull gjutjärnsvårdar, vilka vittnar om tidig industriell gravkonstproduktion vid järnbruken i bygden. Av de grusbäddar som innan 1950-talet präglade kyrkogården kvarstår bara en, vilken får ett intresse genom sitt gjutjärnsstaket. Vårdar med titel berättar om socknens historia och en stark bondeklass. Några kyrkoherdegravar vid sakristian speglar Ås förflutna som moderförsamling. Utvidgningen från 1938 har en renodlat efterkrigstida karaktär av i länet vanligt slag. Det kulturhistoriska värdet i dessa kvarter är närmast av strukturell art. Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kyrka och kyrkogård ingår i ett område klassat som riksintresse - Kallmurar, nivåskillnader, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar, trädrader och häckar är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Gjutjärnsvårdarna skall finnas med på kyrkans inventarieförteckning. för kulturmiljövården. |