Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, ÅS KYRKA 4:1 ÅS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÅS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter 1-30
Den gamla delen av Ås kyrkogård fi ck nuvarande utsträckning 1908.
Till följd av omläggning under 1950-talet har kvarteren idag en
tämligen homogen efterkrigstida prägel med regelbundna gravrader
i gräsmatta, vilket är en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar.
Av den tidigare prägeln med en stor mängd grusgravar kvarstår
bara en grav med ett konstrikt gjutjärnsstaket. Kvarterens kulturhistoriska
värde är kopplat till enskilda äldre vårdar, vilka ger ett
historiskt djup och genom sina högresta former utgör ett karaktärs-
skapande inslag. Av särskilt intresse är en handfull gjutjärnsvårdar,
vilka representerar den tidiga industriella gravvårdsproduktionen,
knuten till bygdens järnbruk. Vårdar med titel speglar det gamla
bondesamhället och yrken kopplade till detta. Norr om sakristian
ligger några kontraktsprostar begravda jämte säteriägare, folkskollärare
och kantor. Dessa kvarter har haft en något högre status och
berättar även om den tid då Ås var moderförsamling.

Kvarter 31-47
Kyrkogårdens norra utvidgning från 1938 har en typiskt efterkrigstida
prägel med delvis rygghäckskantade rader av låga vårdar i
gräsmatta. Detta är ett vanligt karaktärsdrag på svenska kyrkogårdar.
De enkla vårdarna speglar ståndssamhällets utjämning under
folkhemmet. Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande
strukturerna.

kyrkogården som helhet
Ås kyrkogård är anlagd på ny plats tillsammans med kyrkan 1869.
En utvidgning åt väster skedde 1908 och längs norra sidan 1938.
Kyrkogården har en strikt rektangulär plan med kyrkan i centrum.
Den äldre delen utgör en platå omgärdad av stödmurar utom i norr.
Detta i kombination med delvis hamlad trädkrans av lönn, ursprungligt
entréparti med smidesgrindar och grusade huvudgångar
ger karaktär av en traditionell landsbygdskyrkogård. Alla mindre
grusgångar är dock igenlagda eller belagda med cementsten, ett
för kyrkogårdsmiljön främmande material som även kommit till
bruk i en handikappramp. Störande inslag utgör även trappräckena
av omålat galvaniserat stålrör. Den öst-västliga axeln med kyrkan
understryks av en allé.
Kyrkogårdens ursprungliga kvarter från 1869-1908 har genom en
omläggning på 1950-talet fått en efterkrigstida karaktär som är vanligt
förekommande på svenska kyrkogårdar. Detta tar sig uttryck i
regelbundna gravrader i sammanhängande gräsmatta. Vårdbeståndet
har till större delen den låga profi l som blev vanlig omkring 1940,
en spegling av ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Som
en kontrast mot dessa stenar står det förra sekelskiftets mer monumentala
vårdar, uttryck för ett motsatt kyrkogårdsideal. Det är
främst till denna äldre vårdtyp som kyrkogårdens kulturhistoriska
värden är knutna. Ett särskilt högt värde har en handfull gjutjärnsvårdar,
vilka vittnar om tidig industriell gravkonstproduktion vid
järnbruken i bygden. Av de grusbäddar som innan 1950-talet präglade
kyrkogården kvarstår bara en, vilken får ett intresse genom sitt
gjutjärnsstaket. Vårdar med titel berättar om socknens historia och
en stark bondeklass. Några kyrkoherdegravar vid sakristian speglar
Ås förflutna som moderförsamling. Utvidgningen från 1938 har en
renodlat efterkrigstida karaktär av i länet vanligt slag. Det kulturhistoriska
värdet i dessa kvarter är närmast av strukturell art.
Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och
försvunna yrken. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och
gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen
är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär
och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Kyrka och kyrkogård ingår i ett område klassat som riksintresse
- Kallmurar, nivåskillnader, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar,
trädrader och häckar är väsentliga delar av kyrkogårdens
utformning.
- Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Gjutjärnsvårdarna
skall finnas med på kyrkans inventarieförteckning.
för kulturmiljövården.