Stäng fönster Gislaved kn, GRYTERYDS KYRKA 1:1 GRYTERYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRYTERYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B har varit kyrkogårdens mest statusfyllda del genom sitt läge vid kyrkans sydsida och huvudingången. En stor andel påkostade vårdar från förra sekelskiftet ger kvarteren deras karaktär. Dock har tidigare gravarrangemang som grusbäddar och ramar bortrationaliserats. Titlarna på vårdarna speglar ett starkt bondesamhälle och dess aktörer. Kvarter C är till följd av markförhållanden endast delvis nyttjat, men den tomma ytan norr om kyrkan kan även ha en förklaring i de föreställningar som förr varit knutna till denna plats. Det begränsade vårdbeståndet domineras av förra sekelskiftets påkostade stenar, vilka därmed är karaktärsskapande, grusbäddar och dylikt är dock bortrationaliserat. De musealt uppställda vårdarna i nordost besitter höga kulturhistoriska värden som representanter för den hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen. Gyllenhammarska stenen vid koret är kyrkogårdens äldsta vård på ursprunglig plats och minner även om säteriet Böjeryd. Kvarter D har ett brett spektra av gravvårdstyper från hela 1900- talet, men av ursprungliga grusbäddsarrangemang kvarstår endast två exempel, vars värde närmast är pedagogiskt. Genom övergång till gräs är helhetsintrycket idag övervägande efterkrigstida. Det kulturhistoriska värdet ligger i enskilda vårdar. En rent efterkrigstida karaktär har kvarter E med låga, rektangulära vårdar i gräsmatta där värdet snarast ligger i den övergripande strukturen. Kvarter F och G har en rent efterkrigstida karaktär med rader av låga, rektangulära vårdar i gräsmatta. Detta är en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar och det kulturhistoriska värdet är närmast kopplat till den övergripande strukturen. kyrkogården som helhet Gryteryds kyrkogård har medeltida ursprung, men av detta syns idag inget ovan mark. Kyrkogården består av tre tydliga årsringar. Den ursprungliga delen med kyrkan ligger på en platå och har en rektangulär plan avgränsad med kallmurar, åt väster och söder som stödmurar. Sekelgamla lönnar och lindar är planterade vid murarna men bildar ingen trädkrans. På en lägre nivå i väster ansluter via en trappa två rektangulära utvidgningar som utgör en naturlig fortsättning på kyrkogården. Den första tillkom på 1910-talet och avgränsas med en låg kallmur, den andra anlades 1971 och avgränsas med häckar. Ingångarna till kyrkogårdens olika delar har en samstämd utformning med huggna granitstolpar och strama smidesgrindar. Några få gångar knyter samman kyrkogården, deras sentida asfaltsbeläggning är ett främmande inslag i miljön. Gravarna på gamla delen ligger söder och nordväst om kyrkan. Gravvårdsbeståndet domineras av det förra sekelskiftets högresta stenar, viket ger området dess karaktär. Gravarnas ursprungliga utförande med grusbäddar och ramar är idag bortrationaliserat, men ett ansenligt kulturhistoriskt värde fi nns likväl i vårdarna och deras placering. Norr om kyrkan saknas gravar, vilket snarare har en förklaring i markförhållanden än vidskepliga föreställningar. På den statusfyllda ytan öster om koret står en ensam handhuggen sten från 1812 över Gyllenhammar, ägare till socknens enda säteri. Denna är kyrkogårdens äldsta vård på ursprunglig plats. Kyrkogårdens äldsta vård är en rest häll från 1771, vilken tillsammans med en handfull 1800-talsvårdar, varav två i smide och ett smidesstaket fått en sekundär, museal placering i kyrkogårdens nordöstra hörn. Dessa har ett mycket högt kulturhistoriskt värde som exempel på den hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen. 1910-talets utvidgning har ett blandat gravvårdsbestånd i tid och form. Här återfi nns två grusgravar, vilka är de enda som bevarats på kyrkogården. Deras värde är närmast av pedagogisk natur som en spegling av hur större delen av kyrkogården tidigare såg ut. Huvudintrycket av de båda kvarteren är idag närmast efterkrigstida med till stor del låga vårdar i gräsmatta. Detta präglar helt den senaste utvidgningen från 1971, vilken ännu till stor del är outnyttjad. Det efterkrigstida, av rationell skötsel dikterade kyrkogårdsidealet är rikligt företrätt i länet. Dock fi nns ett visst värde i de övergripande strukturerna. Några av vårdarna på den äldre utvidgningen har höga konst- och personhistoriska värden. Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. Person- och lokalhistoriska värden är knutna till vårdar med titel, vilka speglar det gamla bondesamhället. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kallmurar, smidesgrindar och grindstolpar är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning och defi nierar de olika årsringarna. - Äldre lövträd utgör stämningsskapande inslag. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Smideskors och handhuggna stenar från 1700- och 1800-talen skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning |
