Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, BOSEBO 2:1 BOSEBO KYRKA

 Anläggning - Värdering

BOSEBO KYRKA
1/1/07
Motivering
Gamla kyrkogården
Den gamla kyrkogårdens enda gravkvarter har ett sammansatt
gravvårdsbestånd som spänner över ett och ett halvt sekel. Äldsta
vårdarna på ursprunglig plats är tre gjutjärnskors som kan knytas till
Häryds bruk, de är representanter för den första industriellt framställda
gravkonsten. En stor andel högresta vårdar från decennierna
kring 1900 ger kyrkogården ett dynamiskt uttryck och ett historiskt
djup. Flera av dessa besitter konst- , person- och lokalhistoriska värden.
Av nationellt intresse är de porträttprydda vårdarna över den
riksbekante skulptören ”Sven i Rosengård” med far. Många vårdar
med titel förmedlar information om Bosebo i gången tid. Av det
tidigare vanliga gravskicket med inramade grusgravar återstår endast
en i oförändrat skick, varför denna idag endast är av pedagogiskt
intresse. Några tydliga strukturer fi nns inte i kvarteret, det kulturhistoriska
värdet är främst knutet till enskilda vårdar. Ett särskilt högt
värde har de handhuggna respektive smidda vårdar från 1700- och
1800-talet, vilka nu har en museal placering. Dessa berättar om den
lokala, hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen.

Nya kyrkogården
Västra utvidgningen från 1968 har en enkel uppbyggnad med
låga, enkla vårdar i gräsmatta, vilket avspeglar folkhemmets kollektivistiska
kyrkogårdsideal. Detta är en vanlig karaktär på svenska
kyrkogårdar.

kyrkogården som helhet
Bosebo kyrkogård har medeltida ursprung. Den relativt lilla kyrkogården
fi ck sin nuvarande rektangulära utsträckning vid utvidgningar
1894 och 1968, den senare i väster är klart avskiljbar genom
en bibehållen mursträckning och lägre nivå. Kyrkogårdens båda
delar inhägnas av kallmurade stödmurar och i norr av en gemensam
fogad mur från 1968 med smidesgrindar. Kring gamla delen fi nns
rester av en trädkrans av lönn. Nuvarande kyrka är från 1961 och
placerad på kyrkogårdens norra del. Dess traditionella utförande
gör att den väl smälter samman med den gamla kyrkogården. Två
stenhällsbelagda gångar förbinder kyrkan med grindarna, dessa är
de enda gångarna på kyrkogården som i övrigt utgör en sammanhängande
gräsmatta.
Gravarna på den gamla delen ligger samlade i ett stort kvarter söder
om kyrkan. Det rikt varierade gravvårdsbeståndet spänner över
150 år. Äldsta vårdarna på ursprunglig plats är tre gjutjärnskors,
vilka minner om den tidiga industriella gravkonsttillverkningen
vid bygden järnbruk, i detta fall Häryd. Ett stort antal högresta
granitvårdar i olika former från decennierna kring 1900 är vad
som skapar kyrkogårdens dynamiska uttryck. Flera av dessa besitter
konst-, person- eller lokalhistoriska värden. Särskilt gäller detta
de porträttförsedda bautastenarna över den riksbekante skulptören
”Sven i Rosengård” med fader. Av det tidigare vanliga gravskicket
med inhägnad grusbädd kvarstår idag bara ett exempel, vars värde
närmast är pedagogiskt. Denna ofta utslätande utveckling under
1900-talets senare del syns på de flesta av länets kyrkogårdar. Efterkrigstidens
låga och enkla vårdtyp bildar en kontrast mot föregående
decenniers och speglar ståndssamhällets utjämning under folkhemmet.
Detta vanliga gravskick präglar helt den lilla utvidgningen
från 1968, vilken ännu inte är fullt utnyttjad. Musealt uppställda
finns ett antal handhuggna vårdar från främst 1700-talet jämte tre
smideskors från tidigt 1800-tal. Dessa är värdefulla prov på den
hantverksmässiga gravkonsten i bygden innan industrialismen. Flera
fragment av äldre stenar ligger på kyrkogårdsmuren.
På många av kyrkogårdens äldre vårdar fi nns titel. Genom dessa
förmedlas en bild av det gamla bondesamhället. Kyrkogårdar rymmer
information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. På
en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras.
Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam
på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar
från olika tider finns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Kyrkogården ingår i en samlad kyrkomiljö med intilliggande f.d.
skola.
- Kyrkogårdens genom nivåskillnad och murar klart åtskilda äldre
och yngre del.
- Murar, smidesgrindar, stenlagda gångar och äldre träd är viktiga
delar av kyrkogårdens karaktär.
- Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Vårdar
äldre än 1850 eller av järn skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning.