Stäng fönster Aneby kn, VIREDA 4:1 VIREDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Vireda kyrkogård, VIREDA KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Vireda kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. Kyrkogården har på ett typiskt sätt utvidgats under åtminstone två etapper - 1857 och 1911. Karaktärsskapande delar på kyrkogården är den kallmurade stenmuren som går runt hela kyrkogården, den relativt jämna trädkransen av storväxta exemplar av lönn och lind, samt systemet av grusade gångar som förbinder kyrkogårdens olika delar med varandra. Samtliga kvarter är numera gräsbevuxna. Endast en bevarad grusgrav finns kvar – över kyrkoherde Lindberg från 1929, denna har idag närmast ett pedagogiskt värde. Den äldre delen av kyrkogården - den västra, närmast kyrkan - utmärker sig av högresta gravvårdar och oregelbundna kvarter som avgränsas av stenmuren och grusgångarna runt kyrkan. Blandningen av vårdar är stor men karaktärsskapande i dessa kvarter är ändå de stora och påkostade vårdarna. Speciellt utmärker sig familjegraven i kvarter II som omhägnas av gjutjärnstaket. De oregelbundna ytorna söder och norr om kyrkan har ett stort kulturhistoriskt värde genom sin långa kontinuitet sedan medeltid. Kvarteren i öster (III – VIII) är mer regelbundna och präglas av rygghäckar. Kvarter som dessa är typiska för det sena 1900-talet och vanligt förekommande – det kulturhistoriska värdet här ligger främst i enskilda gravvårdar med t ex lokal- eller personhistoriska värden. Många av dem har en hög ålder och bidrar till det historiska djupet på kyrkogården. Norr om kyrkan i kvarter X finns en hög sten över avlidna i släkten Hammarberg. Enskilda gravvårdar har ett värde genom bland annat det samhälle de speglar. Titlar på vårdarna berättar något om de näringar som varit betydelsefulla i socknen under olika tider. I Vireda dominerar titeln ”Hemmansägare” stort, men här finns även titlar som mejerist, skräddarmästare, målarmästare, lärarinna, stationsmästare, godsägare, trotjänarinna, rusthållare mm och från senare tider åkeriägare, grävmaskinist och konsult. By- och gårdstillhörighet berättar om socknens ortnamn och befolkningens utbredning. Speciellt utformade gravvårdar kan ha ett konstnärligt värde, och variationen och placeringen på kyrkogården av dessa visar på en social struktur där mer påkostade gravar placeras i köpekvarter, och enklare i kvarter för sig. På Vireda kyrkogård är denna uppdelning inte längre så tydlig, enstaka vårdar ur allmänna linjen märks i de östra kvarteren men har förlorat sitt sammanhang. Sammanfattning ● Vireda kyrkogård har medeltida kontinuitet i de södra kvarteren och speglar genom de övriga främst 1900-talets kyrkogårdsideal. ● Karaktärsbärande drag är stenmuren runt kyrkogård, trädkransen, tydlighet i skillnaden mellan de yngre och regelbundna kvarteren i öster och de äldre och orgelbundna söder om kyrkan. ● Grusgångar är värdefulla för upplevelsen av en typisk landsortskyrkogård. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter I Kvarteret är ett av de mer kulturhistoriskt värdefulla på Vireda kyrkogård. Genom gångsystemet till och från kyrkan har kvarteret fått en trekantig form som är karaktäristisk för de äldre kyrkogårdarna och därigenom värdefull för miljön. Enskilda gravvårdar har ett stort kulturhistoriskt värde där karaktären präglas av de påkostade och högresta gravvårdarna. Speciellt anmärkningsvärd är här gravvården över kyrkoherde Lindberg från 1929 som är den enda kvarvarande grusgraven på hela kyrkogården. Kvarter II Kvarteret är det enda som fortfarande visar en del av den oregelbundenhet som präglade kyrkogårdarna före 1930- och 40-talen. I östra delen i anslutning till den inhägnade minnesvården över släkten Bråkenhjelm har en del gravar kvar sin ursprungliga plats utan att man rätat ut dem, och i västra delen utgör den kilformade avgränsningen en rest av det gamla gångsystemet kring kyrkan. Denna karaktär är viktig för upplevelsen av kyrkogårdens ålderdomlighet. Enstaka gravvårdar med påkostad utformning, förekomst av titlar och personeller lokalhistoria är också förknippade med stora kulturhistoriska värden. Kvarter III-IV Kvarter III-IV har en samlad karaktär med främst låga och breda gravvårdar, placerade i regelbundna linjer med rygghäckar. Denna karaktär är typisk för de mer modernistiska och uppstramade idealen, karaktären är välbevarad och tidstypisk. Några gravstenar i de två mest östliga linjerna utgör rester av ”allmänna linjen” och har ett stort kulturhistoriskt värde. Enskilda gravstenar med titlar har ett samhälls- och lokalhistoriskt värde som berättar om socknens ekonomiska och samhälleliga uppbyggnad. I kvarteret förekommer titlar som mejerist, skräddarmästare, åkeriägare och konsult men dominerande är hemmansägare som vanligaste titel. Därtill kommer de med lokal- och personhistoriskt värde. Kvarter V Ett arkitektoniskt värde ligger i kvarterets funktion som fondkvarter åt hela kyrkogården, en karaktär som förstärks av de mer representativa gravvårdarna. Till dessa hör tex den konstnärligt utförda vården över mjölnare Bladh. I övrigt ligger kvarterets kulturhistoriska värde i enskilda gravvårdar som genom titlar, konstnärlighet eller övriga person- och lokalhistoria berättar om socknens historia. Kvarter VI-VII Kvarteren VI och VII ansluter till de två kvarteren söder om och utgör tillsammans med dessa en samspelt och tidstypisk efterkrigsplantering med rygghäckar och låga och breda gravvårdar. Enskilda vårdar med titlar har ett kulturhistoriskt värde och berättar om socknens historia, t ex storgodsen med därtill kopplade titlar som godsägare, trotjänarinna och trädgårdsmästare. Därtill kommer gravvårdar med person- och lokalhistoriska värden. Kvarter VIII - X Den samlade gravvården över släkten Hammarberg och de till denna ännu befintliga gravarna har ett mycket högt lokal- och personhistoriskt värde. Enskild gravvårdar med titlar berättar om socknens näringsliv och samhälle och har förutom ett stort kulturhistoriskt värde även ett samhällshistoriskt värde. Kvarteret har tyvärr förlorat sina grusgångar, men rygghäckarna understryker fortfarande den för hela kyrkogården karaktäristiska nord-sydliga orienteringen. Minneslund Minneslunden har en diskret framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. |
