Stäng fönster Aneby kn, MARBÄCK 15:1 MARBÄCKS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Marbäcks kyrkogård, MARBÄCKS KYRKA | |
| 10/21/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Marbäcks kyrka uppfördes på 1100- och 1200-talet och åskådliggör idag med tydlighet dels kyrkans äldsta historia men även senare tiders användande. För läsbarheten och förståelsen av kyrkans historia är tydligheten av varje tidsskikt av stor betydelse. Exteriören visar upp detta genom olika putsstruktur på de äldsta delarna (långhus, kor och absid) gentemot de yngre (torn och korsarmar). Västtornet från 1879 är tidstypiskt gestaltat med historiserande element som de klassiserande bågmotivet vid klocköppningarna och den gotiskt spetsiga spiran. I korets östra fasad finns tre återupptagna fönsteröppningar som troligen är från 1200-talet. Dessa visar på ett inflytande från cisterciensernas klosterkyrkor som ofta byggdes med tredelade fönsteröppningar i östra korväggen. I interiören är historien mer påtaglig. Av kyrkans äldsta historiska uttryck märks förutom hela stommen i långhus och kor främst de samtida valven och det rika kalkmåleriet från skiftet mellan 1400- och 1500-talet. Altaruppsatsen, predikstolen, draperimålningarna och fönsteröppningarna är viktiga uttryck för 1600-talets betydelsefulla period då socknens befolkning ökade och kyrkan byggdes ut. Det sentida kyrktornet i väster är ett tidstypiskt tillägg från 1879 liksom de båda korsarmarna från 1913 som ersatte de ursprungliga från 1600-talet. Restaureringen 1946-48 var omfattande utan att själv sätta sin tids prägel på kyrkan, bänkinredningen som är ett av de mer framträdande tillskotten utformades efter en bevarad 1600-talsförlaga. Syftet med restaureringen var att ta fram äldre lager. Kyrkans mest värdefulla karaktärsdrag är de olika tidsskikten. Nya tillägg har underordnat sig äldre tidsskikt genom enkelhet i utformning men med hög materialkvalitet. Tack vare detta kan den historiska kontinuiteten läsas och grunden för ett kulturhistorisk mycket högt värde bevaras. Sammanfattning - Kyrkan har unika kalkmålningar med mycket högt konsthistoriskt värde. Dessa kan troligen tillskrivas mäster Amunds skola eller dennes tradition, från 1400-talets slut eller 1500-talets början. - De ursprungliga och återupptagna fönsteröppningarna i östra korväggen visar på cisterciensernas inflytande på kyrkobyggandet i trakten. - Långskeppets och korets stomme är ursprungliga med huvudsakligen orörda och autentiska murverk - dessa är mycket värdefulla för kunskap om kyrkans äldsta historia. - Bänkinredningen är från 1948 och gjord efter kyrkans troligen första fasta bänkinredning. En bänkdörr från denna tid finns bevarad och är ännu i bruk, bänkdörren från Jacob Pistols bänkrad från 1600-talets mitt. - Orgelfasaden är från 1859 av Erik Nordström och fortfarande i oförändrat skick. - Äldre föremål tagna ur bruk och som förvaras på annan plats i kyrkan är viktiga för berättelsen om kyrkans användande under olika tider. KYRKOGÅRDEN Marbäcks kyrkogård har medeltida kontinuitet som begravningsplats. Kyrkogårdens ursprungliga utsträckning är inte känd men har troligen varit betydligt mindre än idag. Idag präglas kyrkogården huvudsakligen av utvecklingen under 1900-talet. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur, med olika stentyper. Denna har hög ålder och är ett tydligt karaktärsskapande drag på kyrkogården. Likaså har gångsystem med grusgångar ett stort kulturhistoriskt värde och hör till dessa typiska drag som förknippas med landsortskyrkogårdar. De äldsta och mest ursprungliga kvarteren är kvarter A och C där också kyrkogårdens köpegravsområden finns. Här ligger kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar och här syns också fortfarande den äldre oregelbundenhet som präglade kyrkogården fram till 1950-talet. Karaktärsskapande drag i dessa kvarter är de högresta vårdarna och vårdar med bevarade stenramar och grusbäddar. Rester av gångsystem är också värdefulla för att förstå kvarterens uppdelning. Även kvarter B har kvar en del äldre vårdar men präglas annars av en stor blandning från olika epoker, satta längs regelbundna rygghäckslinjer. Kvarter D slutligen speglar vårt samtida begravningsskick, både genom minneslunden och genom utformningen av de yngsta gravvårdarna som här dominerar. Rygghäckar, regelbundenhet, låga gravvårdar är karaktärsbärande drag i kvarteret som är typiskt för många sena kyrkogårdar från det sena 1900-talet. Här finns dock även ett större sammanhang av vårdar ur den allmänna linjen från 1900-talets mitt som är relevanta att spara. Skillnaden mellan olika kvarter beskriver utvecklingen under 1900-talet och hur olika ideal har präglat och format dagens kyrkogård. Den fortsatta utvecklingen av kyrkogården bör därför göras med hänsyn till dess ursprung, inte bara till kända person- och kulturhistoriska värden i enskilda gravvårdar utan även i element som speglar kyrkogårdens utveckling. Uttryck för detta är t ex skillnader i olika kvarter där kvarter A och C speglar de påkostade köpegravsområdena med högresta och stora gravvårdar med grusbäddar och stenramar, medan områden i kvarter B och D innehåller långa enhetliga rader av anspråkslösa gravvårdar från allmänna linjen. Till de äldsta delarna hör även grinden och stenmurarna, samt en åldrig lönn öster om koret. Enskilda gravvårdar har ett värde genom det de berättar om äldre yrken och titlar i Marbäck så som nämndeman, lantbrukare, mjölnare, hemmansägare, etc. Det kan även gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Gravvårdar äldre än 1940 bör generellt bevaras på plats. Sammanfattning - Marbäcks kyrkogård är en typisk landsortskyrkogård med för denna typisk förekomst av trädkrans, grusgångar, få titlar på gravvårdarna samt en enkel kvartersdisposition. - Skillnader mellan olika kvarter och delar av kyrkogården är ett tydligt uttryck för hur olika ideal under 1900-talet har format dagens kyrkogård. Kommande ändringar bör göras med hänsyn till detta. - Ursprungliga grindar och stenmurar runt begravningsplatsen är värdefulla inslag och delar av helhetsupplevelsen. |
