Stäng fönster Lund kn, HOBY 26:1 VÄSTRA HOBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Västra Hoby kyrka, VÄSTRA HOBY KYRKA | |
| 10/15/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Västra Hoby kyrkoanläggning Västra Hoby kyrka är placerad på en liten höjd längs landsvägen som går genom byn, en placering som den haft sedan den gamla kyrkan byggdes under tidig medeltid. Kyrkans kulturhistoriska värde hör samman med byns historia och dess betydelse för den omgivande bymiljön samt för landskapsbilden där den är vida synlig i det flacka odlingslandskapet. Västra Hoby är en väl sammanhållen äldre bebyggelsemiljö med flera bevarade gårdar och gatehus som behållit sina gamla gårdsplatser. Bebyggelsen uppvisar traditionellt skånskt bebyggelseskick med korsvirke och tegelmurning. Byn utgör en viktig komponent i kulturlandskapet kring Kävlingeån, och bymiljön med sin kyrka bidrar med betydande upplevelsevärden i det omgivande slättlandskapet. Kyrkobyggnaden utgjordes under medeltiden av torn, långhus, kor och vapenhus i norr. När kyrkan byggdes om på 1880-talet behölls det medeltida tornet och en del av byggnadsmaterialet återanvändes vid uppförandet av långhusets och korets murar. Tornets murverk och bevarade inre träkonstruktioner utgör intressanta källor till medeltidens byggnadsteknik, om vilken ytterst få skriftliga källor finns bevarade. De återanvända sandstenskvadrarna kan ge värdefulla upplysningar om hur den medeltida kyrkan i Västra Hoby en gång såg ut. När den nya kyrkan byggdes lät man tornets romanska stil vara utgångspunkt för utformningen av långhus och kor. Den nyromanska stilen var även populär för de många nyuppförda kyrkobyggnaderna under 1860-, 70- och 80-talen vid sidan om den nygotiska stilen, som nådde sin höjdpunkt vid det maskinslagna teglets intåg på 1890-talet. Trots att bland annat långhustakets och korets dekorativa bemålning har målats över har kyrkorummet behållit mycket av sin karaktär från 1880-talet. Kyrkorummet karaktäriseras av det höga femdelade valvet och de rika ljusinsläppen från söder och norr. Den bevarade fasta inredningen bestående av orgelläktare, bänkinredning, predikstol, altarskrank och altaruppsats samt nummertavla är konsthistoriskt intressanta och ger kyrkorummet ett estetiskt sammanhållet uttryck. Förutom ovan nämnda fasta inredning har kyrkan flera kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Kyrkans äldsta föremål utgörs av dopfunten från 1100-talet, vilken tillskrivits Barsebäcksgruppen. Altarskåpet som finns placerat under orgelläktaren tilldrar sig ett särskilt intresse. Det har tvistats bland landets ledande experter om altarskåpets datering, från 1400-talets mitt till 1700-talets början. Några liknande skåp tycks inte förekomma i Skåne, vilket komplicerat dateringen. Att altarskåpet är unikt och av högt konsthistoriskt värde är emellertid oemotsagt. |
