Stäng fönster Lund kn, STÅNGBY 30:1 STÅNGBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Stångby kyrka, STÅNGBY KYRKA | |
| 5/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Stångby kyrkoanläggning Stångby kyrka och dess ljusa plåttak syns vida omkring på den flacka Lundaslätten. Kyrkan har på så vis ett betydelsefullt värde som symbol för byn och som geografiskt riktmärke i det omgivande odlingslandskapet. Kyrkans tydliga avteckning i landskapsbilden lär bland annat ha utnyttjats som strategiskt riktmärke av den svenska hären vid kriget mot danskarna 1676. Väster om kyrkan finns kyrkstigen som kantas av Skånes längsta pilevall. Enskiftet 1815 innebar betydande förändringar för byns bebyggelse och många gårdar skiftades ut. Byn har trots detta bevarat mycket av sin äldre karaktär med några gårdar och gatehus som ännu visar på det äldre, lokala bebyggelseskicket med korsvirke och tegel. Den nuvarande kyrkobyggnaden sägs ha föregåtts av en stavkyrka. Trots att kyrkan till sitt yttre representerar 1870-talets kyrkobyggnadsideal, med vitputsade murar och gotiskt spetsbågiga fönsteröppningar, bevarar den till stora delar sitt romanska murverk. Den ursprungliga kyrkan med långhus, kor och absid är idag avläsbar i fasaderna liksom de romanska fönstren och portalerna på långhusets murar. Markeringarna i putsen utfördes då kyrkan putsades om 1975, och visar på den redovisande restaureringsideologi som är typisk för 1950-, 60- och 1970-talen. Markeringarna har tillsammans med den bevarade, romanska sockeln i långhuset ett pedagogiskt värde genom att bidra till att göra kyrkobyggnadens historiska utveckling avläsbar. Kyrkans äldre murverk i långhusets, korets och absidens väggmurar har tillsammans med absidens hjälmvalv höga byggnadshistoriska värden som kunskapskälla till den medeltida byggnadskonsten i Skåne. Exteriört karaktäriseras Stångby kyrka av Fredrik Wilhelm Scholanders restaurering 1869–70. Scholander var en av de mest tongivande arkitekterna i Sverige kring 1800-talets mitt. Som professor vid Konstakademin var han lärare till flera av det sena 1800-talets största arkitekter, däribland Helgo Zettervall och Isak Gustaf Clason. Som arkitekt ritade han ett stort antal kyrkor, men även profana byggnader. Bland Scholanders mest framstående alster återfinns Ulriksdals slottskapell, Synagogan i Stockholm och rikssalen på Drottningholm. I sin befattning som intendent på Överintendentsämbetet ritade Scholander 15 kyrkor. Kyrkorummet är ljust och har en sammanhållen karaktär av sval klassicism. Den av Wåhlin ritade orgelfasaden och den ovanliga, tvådelade orgelläktaren bildar en vacker fond i väster och binds genom den samstämda kulören samman med bänkinredningen från 1870. Koret är dunklare än långhuset då fönstren försetts med välarbetade, blyinfattade glasmålningar av konstnären Hugo Gehlin. I kyrkorummet finns flera inventarier som har särskild betydelse för upplevelsen och förståelsen av det kyrkans äldre historia: altaruppsatsen från det sena 1500-talet och predikstolen från 1630-talet. Bland de lösa föremålen utmärker sig mässhaken från 1600-talet som särskilt kulturhistoriskt intressant. Bevarade textilier från denna tid är sällsynt. Stångby kyrkogård är till stora delar bevarad sedan den gestaltades om i samband med att kyrkan byggdes till 1870. Kyrkogården uppvisar betydande upplevelsevärden och ger genom sin karaktär från 1870 anläggningen särskilda värden som samlad kulturmiljö. Kyrkogården speglar byns- och dess invånares historia och har betydande lokalhistoriska och samhällshistoriska värden. |
