Stäng fönster Lund kn, LYNGBY 23:2 LYNGBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Lyngby kyrka, LYNGBY KYRKA | |
| 5/15/15 |
| Motivering |
|---|
|
Byn Lyngby utgör ett fint exempel på en typisk mindre skånsk kyrkby. Prästgården som ligger strax nordost om kyrkan utgör tillsammans med övriga gårdar i byn en välbevarad äldre bebyggelsemiljö. Kyrkogårdens närhet till betesmarker och det småkuperade öppna landskapet söder om kyrkan bidrar till upplevelsen av den historiska miljön. Fornfynden i området visar att platsen har varit ett boställe redan under järnåldern. När den medeltida kyrkan revs överfördes ett antal föremål till den nuvarande kyrkan. Dessa föremål har en särskild betydelse som länk till anläggningens äldre historia. Kyrkan var under lång tid knuten till patronatus på Assartorps säteri, vilket ännu syns i vapnen som är målade på den bevarade fronten av läktarbarriären som hänger på långhuset södra vägg. Vapnen påminner kyrkobesökaren om det historiskt sett mycket betydelsfulla förhållandet mellan den skånska adeln och landskapets kyrkor. Kyrkobyggnaden visar med sitt spetsbågiga stilmönster och strama vitputsade exteriör på den övergång från den nyklassiska gråstensarkitektur som dominerade det skånska kyrkobyggandet från mitten av 1800-talet, till den nygotiska tegelarkitektur som karaktäriserar landskapets kyrkor byggda 1880–1910. Mittgångens betonggolv med sitt diagonalställda rutnätsmönster och fönstrens räfflade solbänkar i gjutjärn är båda intressanta exempel på användningen av den nya tidens byggnadsmaterial i arkitekturen. Takens skiffertäckning är typisk för tiden kring det sena 1800-talet och visar på de utökade materialmöjligheter som utbyggandet av det svenska järnvägsnätet medgav. Bortsett från det utbyte av ytskikt och material som reparations- och underhållsarbete gett upphov till är exteriören i stort sett oförändrad sedan uppförandet. Trots att 10 av kyrkorummets ursprungligen 30 bänkar avlägsnats vid en nyligen utförd restaurering, har kyrkorummet bevarat en sammanhållen karaktär präglad av den nygotiska interiören med orgelläktare, orgelfasad, bänkar, predikstol med tillhörande ljudtak och altaranordning. Orgelfasaden hör till den sedermera välkände arkitekten och professorn Isak Gustaf Clasons tidigare alster som verksam arkitekt, vilket ger den ett särskilt intresse. Den inredning och de inventarier som finns bevarade från den tidigare medeltida kyrkan har betydande kulturvärden. Till dessa räknas bland annat offerstocken från 1600-talet, dopfatet från 1500-talet, det senmedeltida triumfkrucifixet samt delar av ovan nämnda läktarbarriär. |
