Stäng fönster Lund kn, IGELÖSA 26:1 IGELÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Igelösa kyrka, IGELÖSA KYRKA | |
| 9/14/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Igelösa kyrkoanläggning Igelösa kyrka är placerad längs den gamla byvägen i byns östra del. Kyrkan vetter mot de öppna och vidsträckta odlingslandskapen och den historiskt sett viktiga Kävlingeån i norr. Närheten till vattnet hade en avgörande betydelse för samhällenas placering och utveckling. Igelösa kyrka höjer sig ur den lilla byn och bidrar med sin karaktäristiska placering och sitt trappstegsförsedda torn väsentligt till landskapsbilden. Kyrkobyggnaden uppfördes ursprungligen på 1100-talet med långhus, kor och halvrund absid i öster. Tornet tillkom omkring hundra år senare. Kyrkans murverk innehåller intressanta spår i form av återanvänt byggnadsmaterial som kvader- och profilhuggna stenar samt medeltida bruk och puts. I fasadputsen på långhusets norra sida syns spåren efter ett igensatt fönster. Dess höga placering och fönstrets lilla format och rundbågiga övre del är typiska tecken på romansk fönstersättning. De få och små fönstren gav det medeltida kyrkorummet en dunkel och mer mystisk karaktär än dagens ljusa kyrksal. På vinden över långhuset och koret syns ännu fragment av romanska målningar i form av röda och gula bårder samt en liten figur som sticker upp ur gruset i en av svicklarna. Målningarna doldes från kyrkorummet då valven slogs på 1400-talet. De byggnadsarkeologiska spåren i kyrkan skapar en viktig länk till kyrkobyggnadens medeltida historia. De blir knappast mindre intressanta då Igelösa kyrka sägs ha uppförts med överblivet material från domkyrkobygget i Lund. 1859 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av Carl Georg Brunius, dåvarande arkitekt vid domkyrkan i Lund. Brunius var egentligen professor i grekiska, men var samtidigt en av landets främsta kännare av Skånes medeltida arkitektur. Någon motsvarighet till hans inflytande på landskapets kyrkobyggande stod vid denna tid inte att finna någon annanstans i landet. Av hans restaurering av Igelösa kyrka återstår idag bland annat tornets och gravkorets mönstermurade trappstegsgavlar samt de för Brunius karaktäristiska tegelomfattningarna kring fönstren. Absiden har ännu kvar sin medeltida prägel. Det gjutna blytaket är troligen ett av landets äldsta idag fungerande blytak. Svenstorps gods har haft en avgörande betydelse för Igelösa by och Igelösa kyrka. Kyrkan fungerade under 1500-, 1600- och 1700-talen som gravkyrka åt ätterna Ulfeldt, Hvitfeldt och Gyllenkrok vid Svenstorps gods, som hade patronatsrätt i Igelösa och Odarslövs socknar. Patronatsrätten upphörde 1922 och först då övergick kyrkan i församlingens ägo. Än idag präglas kyrkan i hög grad av sin gamla patronus på Svenstorp. Gravkoret i öster med marmorkistor och huvudbanér, herrskapsbänkarna och huvudbanéret i kyrkorummet samt inskriptioner på gravhällar och altaruppsats är alla betydelsefulla minnen över det historiskt sett viktiga förhållandet till godset och den skånska adelns förhållande till kyrkan. Kyrkorummet karaktäriseras av valven som slogs på 1400-talet och gravkoret från 1600-talet. De vitkalkade väggarna och de tilltagna fönsteröppningarna från 1800-talets mitt skapar ett ljust och luftigt kyrkorum. De slutna kvarteren bidrar till kyrkorummets äldre karaktär och har också en viktig funktion som riktningsbetonande element i kyrkorummets gestaltning. Förutom de ovan nämnda inventarierna med anknytning till Svenstorp, har kyrkan flera kultur- och konsthistoriskt intressanta föremål och inventarier. Den äldsta är dopfuntens cuppa från 1100-talet. Altaruppsatsen med altartavlan av Göteborgskonstnären Johan Ross den äldre och predikstolen, båda tillkomna 1732, är fina exempel på en lite enklare kyrklig barockinredning. På kyrkogården finns flera välarbetade äldre gravstenar, vilka är intressanta exempel på äldre tiders hantverkstekniker och konstnärliga gestaltning. Gravvårdarna berättar även om Igelösas historia och om de människor som levt och verkat i byn och vid godset. Kyrkogårdens bevarade struktur och luftiga karaktär med de vidsträckta vyerna mot Lund bidrar till platsens särskilda atmosfär. |
