Stäng fönster Lund kn, HÅSTAD 30:1 HÅSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Håstads kyrka, HÅSTADS KYRKA | |
| 5/23/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Håstad kyrkoanläggning Håstad omnämns i donationsbrevet från Knut den Helige från 1085, Nordens äldsta bevarade dokument. Den stora mängd fornfynd som påträffats i området visar på en lång bosättnings- och brukningskontinuitet. Kyrkan ligger på den västra sidan om vägen som leder från Lund till Örtofta och visar tydligt byns läge på Lundaslätten. Kyrkan har sedan den uppfördes under medeltiden fungerat som en fast punkt i bybildningen och utgör på så vis en viktig länk till byns äldre historia. Håstad kyrka uppfördes troligen på 1200-talet i medeltida, rött stortegel. Det ursprungliga koret revs under 1800-talet men långhusets medeltida murar finns ännu kvar. Trots att tegel började användas redan under slutet av 1100-talet är det idag relativt ovanligt med bevarade tegelkyrkor från medeltiden. Kyrkans torn byggdes under senmedeltiden. De första århundradena utgjorde med andra ord långhusets västra gavel kyrkans västfasad. De medeltida tegelkyrkor som till en början uppfördes utan västtorn gavs ofta ett murat västverk, så även i Håstad. Tre murade nischer som ingick i kyrkans västverk är ännu synliga i tornets andra våning. På långhusets södra sida syns sydportalen som murades igen på 1800-talet i samband med att vapenhuset revs och placerades i tornets bottenvåning. Kyrkans medeltida murverk i tegel tilldrar sig på grund av sin relativa sällsynthet ett särskilt intresse, samtidigt som det bidrar med pedagogiska värden genom att visa hur kyrkobyggnaden utvecklats över tid. Kyrkorummet domineras av de restaureringarna som genomfördes under 1800- och 1900-talen av de tre välkända domkyrkoarkitekterna Brunius, Wåhlin och Græbe. Från Brunius restaurering 1861 kvarstår kyrkans form med korsarmarna, de slutna bänkkvarteren, den nygotiska predikstolen och nummertavlan samt orgelläktaren och altarringen. Wåhlin valde alltså att, istället för att återuppbygga de skadade medeltida valven, välva kyrkorummet med ett tredingstak i trä. Tredingstak är karaktäristiskt för det tidiga 1900-talets kyrkorestaureringar. Kyrkans försågs vidare med nya fönster i ljust färgat katedralglas typiskt för Wåhlins kyrkorestaureringar. Väggarna bemålades med jugendmålerier i kraftiga kulörer, vilka ännu finns kvar men döljer sig bakom de vita färglagren i dagens kyrkorum. Under Græbes leding försågs kyrkan med en ny orgelfasad 1939. Fasaden saknar i funktionalistisk anda all form av dekorativa element utöver själva piporna, vilka stegrar sig uppåt mot fasadens mitt. 1956 inrättades ett dopkapell i den norra korsarmen, ritat av samme arkitekt. De två senare domkyrkoarkitekterna val att respektera sina föregångares verk har bidragit till att göra kyrkorummet arkitekturhistoriskt intressant, samtidigt som de lyckats hålla samman rummets estetik. Bland inventarierna utmärker sig ett antal föremål genom sina höga kulturhistoriska värden. Kyrkans mest intressanta föremål är skulpturgruppen från 1500-talet som finns placerad ovanför dopaltaret. Gruppen föreställer Jungfru Maria med Jesusbarnet, som flankeras av de fyra kvinnliga helgonen S:ta Barbara, S:ta Dorotea, S:ta Katarina och S:ta Margareta. Skulpturerna har tidigare tillhört ett altarskåp. Kyrkans dopfat i punsad mässing från 1500-talet har en rik dekoration med höga konsthistoriska värden. Även ljuskronan från 1600-talet tilldrar sig särskilt kulturhistoriskt intresse. Bland kyrkans yngre föremål återfinns den välbevarade predikstolen från 1861 och nummertavlan från samma år samt altartavlan från 1930. Altartavlan målades av Justus Lundegård som bodde i Vadmöllan. Sedan konstnären avlidit färdigställdes konstverket av Lundegårds änka och konstnären Alfred Hedlund från Norra Nöbbelöv. Förutom sitt konsthistoriska värde har altartavlan därför även ett lokalhistoriskt intresse. Håstad kyrkogård sluttar lätt mot öster och avslutas med södra stambanan som skär genom den lilla byn. Den södra delen, som domineras av den stora blodboken, har flera kulturhistoriskt värdefulla gravar. Kyrkogården fungerar som en viktig länk till Håstads äldre historia då den berättar om de som levt och verkat i byn. Kyrkogården bidrar både med viktiga upplevelsevärden och betydande värden som källa till kunskap om byns utveckling och historia. |
