Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Landskrona kn, SÄBY 19:1 SÄBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

Säby kyrka, SÄBY KYRKA
6/26/15
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering för Säby kyrkoanläggning
Säby kyrka ligger tillsammans med församlingshemmet i ett öppet jordbrukslandskap
med byn på lite avstånd. Säbys historia är förknippad med sockerframställning som
utvecklades på Säbyholm under 1800-talet. Disponent Justus Tranchell som arbetade
där stöttade Säby kyrka.

En trädkrans omger kyrkogården. Mot väster avgränsar även ett dekorativt
gotiskinspirerat gjutjärnsstaket från 1800-talet skänkt av Tranchell. Kyrkogårdens
gravplatser är indelade med buxbom och singelgångar enligt det sena 1800-talets ideal.
I Säby är kyrkogården från denna tid ovanligt välbevarad och en god representant för
en skånsk landsbygdskyrkogård. Alla gravplatser har kvar buxbom och singel. På södra
sidan står gravstenarna tätt och de flesta stenarna står på sina ursprungsplatser. Ett
flertal av dem är klassade som kulturgravar. På norra sidan är buxbomsinramningen
kvar men många gravplatser saknar gravstenar. Kyrkogården visar på den sociala
skiktningen där de mer besuttna begravdes på södersidan med påkostade gravstenar.
Släkten Tranchell har två gravkor omgärdade av smidestaket och mur på kyrkogården.

Kyrkan har långhus med smalare och lägre kor, torn som rider på långhuset och
rundbågiga muröppningar. Säby kyrka har medeltida ursprung men är så kraftigt
ombyggd att den får räknas som en nybyggnad. Säby stenkyrka byggdes kring 1200-
talet och kanske har den haft en föregångare i trä. Det som anges som motiv för en
träkyrka är korets och långhusets avsmalnande väggar mot öster. Kyrkan har haft ett
runt torn vilket är mycket ovanligt. Tornet daterades till 1500-talet. Under skånska
kriget förstördes mycket av kyrkan och medeltida murverk finns endast kvar i koret
och långhusets östra del plus återvunnet i nyare murar. Medeltida rester av altare finns
dolt under korets golv och under predikstolstrappan.

Stora delar av kyrkan revs då långhuset förlängdes med åtta meter åt väster 1850. Det
är okänt vem som ritade ombyggnaden. Befolkningstillväxten och kyrkans dåliga skick
drev fram ombyggnaden som utfördes trots att församlingen hade mycket knappa
resurser och trots att biskopen förordade att man istället byggde ut i grannsocknen.
Ombyggnaden skedde i en tid när nybyggnaden och ombyggnaden av kyrkor var
mycket stor i Skåne. Ett 50-tal kyrkor i Skåne fick liksom Säby förlängda långhus.
Säby är den minsta kyrkan som byggdes vid denna tid. 1877 byggdes det låga tornet.
Exteriört är kyrkan relativt oförändrad från 1850-talets förlängning och tornet från
1870-tal förutom byte av takmaterial under slutet av 1800-talet och byte av fönster i
början av 1900-talet. Taket är belagt med skifferplattor på öppen läkt, en äldre
byggnadsteknik som är relativt ovanlig idag. Nocken täcks av ovanliga gjutjärnsplåtar.
Skiffer är typiskt för det sena 1800-talet. Materialets storhetstid sammanfaller med
framväxten av det moderna samhället och järnvägsnätets utbyggnad.
Gjutjärnsfönstren som sattes in 1901 kom från Landskrona gjuteri och är tidstypiska.

Invändigt är stilen nyklassicistisk och långhuset är tunnvälvt. Trätunnvalv var vanligt
vid byggtiden 1850 och valdes ofta för att det var betydligt billigare än att välva
tegelkryssvalv. Valvet var tidigare målat med kassettindelning men är nu enfärgat.
Väggarna är kvadermålade med limfärg och golvet är lagt med tidstypiska
viktoriaplattor. Dekormåleri från 1905 visar på den tidens stilideal. Koret täcks av ett
senmedeltida kryssribbvalv.
Den fasta inredningen i kyrkan är från 1860-talet till 1925. Den hålls väl samman av
den gemensamma färgsättningen i vitt, grått, rosa och förgyllning på alla inventarier.
Rundbågen går igen i orgelfasad, bänkgavlar, altartavla och altarring. Dopfunten är
det enda inventarium som är kvar från kyrkans medeltid. Den är tyvärr stympad i
ovankant. Funten är dekorerad med bladformer och med ett lejon som symboliserar
styrka.
Släkten Tranchells betydelse märks i det skänkta korskranket och orgelfasaden i
kyrkan.
Kyrkan renoverades interiört 1978 av Carl Axel Acking. Underbyggnaden av
orgelläktaren med sakristia och väntrum är klädd med laserad profilerad furupanel.
Det är tidstypiskt men passar inte ihop med övrig inredning som är täckmålad.
Kyrkan målades med latexfärg i vapenhus, biutrymmen och långhusvalv vilket inte
kan anses lämpligt. Skärmväggens avkortning så att korets medeltida pilastrar blev
synliga är fin.

Säby kyrka är en sommarkyrka som håller öppet från pingst till och med tacksägelsen.