Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gnesta kn, TORSÅKERS-SÖRBY 1:10 TORSÅKERS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Torsåkers kyrka, TORSÅKERS KYRKA
6/3/10
Motivering
KYRKOMILJÖN – Kyrkan ligger som en solitär på en höjd i det omgivande odlingslandskapet. Sörby gård, som har en stark historisk koppling till kyrkan ligger ca 500 m nordost om kyrkogården. I öster finns ett tillskapat viltvatten som eventuellt kan ha utgjort en sjö på 1600-talet. Strax söder om kyrkan är en grusad plan som fungerar som parkering, med ett intilliggande relativt nybyggt rödfärgat församlingshem.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omges i väster och söder av kallmurade stenmurar och i öster och norr av planterade granhäckar. Utanför kyrkogården löper en trädkrans av bl a lindar. Kyrkogården är gräsplanterad med enkelt grusgångssystem. Norr om kyrkan finns en gravkällare, anlagd på 1700-talet, täckt med slaggsten och spritputsad västfasad.

KYRKAN - Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1100-talet med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och torn i väster. Under 1200-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick ett rakt avslutat kor. Vapenhuset framför kyrkans ingång i sydvästra hörnet byggdes troligen i början av 1600-talet.

1735 anlades ett gravvalv för familjen von Scheven i tornets källarvåning och samtidigt omgestaltades tornets västfasad. På 1770-talet förlängdes återigen kyrkan åt öster med ett gravkor och en sakristia uppfördes på långhusets norra sida.

Kyrkan har idag spritputsade gula fasader med slätputsade vita omfattningar och listverk. Tornets västra fasad har en rusticerad blindfasad ovanför det utskjutande gravvalvet. I öster finns det åttasidiga gravvalvet med slätputsade lejongula fasader och kraftiga hörnpilastrar. Långhuset har sex stickbågiga fönsternischer, fyra på södra sidan och två på den norra. I tornets södra mur finns ytterligare en stickbågig fönsternisch. Koret har rundbågiga fönster på södra och norra sidan och i öster en rundbågig nisch.
Långhuset är täckt med ett sadeltak med valmad spets, sakristian och vapenhuset har sadeltak. Tornet har ett tälttak krönt av ett kors och koret ett valmat åttasidigt tälttak. Samtliga tak är belagda med svartmålad plåt.

Kyrkorummet är långsmalt och täcks av fyra höga valv, tre stjärnvalv i väster och ett tunnvalv i öster. Kyrkans kor är beläget i det på 1770-talet uppförda gravkoret med åttkantig planform. Korets hörn markeras med pilastrar och väggfälten har nedsänkta rektangulära fält. Väggarna skiljs från det kupolartade taket genom en profilerad taklist. Sakristian på långhusets norra sida byggdes i slutet av 1700-talet och för dess invändiga utformning har koret stått som modell. Vapenhuset framför ingången i långhusets sydvästra hörn har murade väggfasta bänkar och målad bröstning.

Kyrkans fasta inredning härstammar huvudsakligen från 1700-talet, och mycket har skänkts av släkten von Scheven på Sörby. Nyare tillskott utgör bl a orgeln med fasad i nygotik och det fristående altaret med tillhörande altarring.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Torsåkers kyrka har vid flera tillfällen förlängts och förändrats, men har i den västra delen kvar sitt medeltida murverk. Kyrkans exteriör har idag en nyklassicistisk prägel med blindportal i kvaderrustik på tornets västra sida och gravkor med pilasterindelade fasader och rundbågiga fönster.

Kyrkans interiör är starkt präglad av 1700-talet med bevarad inredning och inventarier i form av bänkar, predikstol, orgelläktare, altartavla och dopfunt. Kyrkans intakta bänkinredning, tillkommen 1695 och 1772, är en av landskapets äldsta bevarade. Främmande inslag i kyrkorummet är det fristående altaret med altarring från 1991. Kyrkans belysningsarmatur är oelektrifierad liksom klockringningen. Bevarade murade spisar, som i sakristian, är relativt ovanligt i länets kyrkor.

Gravkällaren norr om kyrkan, den s k rosanderska graven, har en mycket ovanlig utformning.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan är med anledning av sin sällsynt ålderdomliga helhetskaraktär så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Det medeltida murverket i långhuset utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den slutna bänkinredningen ger kyrkorummet en ålderdomlig prägel och tillhör också Södermanlands äldsta.
- Kyrkorummets och sakristians obehandlade tegelgolv bidrar starkt till interiörens karaktär, den sammanhållna färgsättningen.
- Vapenhusets fasta bänkar är ovanliga.
- Den äldre omålade bänken i anslutning till koret, som har benämnts brudbänken, är även den ovanlig i sitt slag.