Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nyköping kn, LÄSTRINGE KYRKA 1:1 LÄSTRINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

LÄSTRINGE KYRKA
1/21/11
Motivering
KYRKOMILJÖN – Lästringe kyrka ligger högt i landskapet och avskiljs från detta av två generationer av E4:an, den nyaste norr om kyrkan. På slätten söder om kyrkan ligger socknens största gård, Gärdesta. Socknen består av dalgångsbygd omgiven av större skogsmarker.

Väster om kyrkogården finns ett vitt stenhus som tidigare var mejeri men nu fungerar som privatbostad. I öster ligger tre generationer skolhus från 1800-1960-tal med bevarade karaktärsdrag från respektive uppförandeperioder.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en stenmur och innanför denna finns en trädkrans av ädellövträd. Kyrkogården sluttar starkt åt söder och delarna sammanbinds med trappor. Huvudsakligen är kyrkogården bevuxen med gräs, ett enkelt system med grusgångar finns. Väster om kyrkan är klockstapeln av klockbockstyp uppförd och i nordöstra hörnet finns ett fristående gravkapell från 1956.

KYRKAN – Lästringe kyrka har ett rektangulärt långhus och smalare, lägre kor i öster och sakristia vid korets norrvägg.

Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk och avfärgad vit. Långhustaket är belagt med svart tegel, delvis glaserat. Korets och sakristians tak har svarta betongpannor. Samtliga fönsternischer är stickbågiga, två på vardera sidan av långhuset och ett på korets södra sida. Ytterligare ett fönster finns i korets östra mur, det är ett smalt spetsbågigt fönster från medeltiden som återupptogs vid 1956 års restaurering. På västra gaveln är den rundbågiga, tresprångiga portalen placerad.

Kyrkorummet är nästintill kvadratiskt och täcks av två stjärnvalv vilande på kraftiga pelare utmed yttermurarna. Det smalare, lägre koret avskiljs från långhuset av en kraftig mur med låg, spetsbågig triumfbåge. Kyrkans västra del upptas av orgelläktaren från 1842. Den slutna bänkinredningen utmed norra och södra muren tillkom vid 1956 års restaurering. Predikstol och altaruppsats är exempel på det tidiga 1700-talets konstnärliga smak.

Kyrkans kor uppfördes under 1100-talet och långhuset tillkom under 1300-talet.
Under 1500-talet slogs kyrkans valv och ett vapenhus byggdes framför ingången i söder. Senare användes detta vapenhus som sakristia och ett nytt vapenhus i trä uppfördes framför ingången i väster. Omkring år 1700 uppfördes den nuvarande sakristian och samtidigt försågs kyrkan med viss ny inredning, bl a predikstol och altaruppsats. Eventuellt uppfördes klockstapeln vid samma tillfälle.
På 1760-talet revs vapenhuset i väster och ingången placerades återigen i det på södra sidan belägna vapenhuset. 1810 genomfördes en restaurering efter ett förslag av arkitekt J Hagberg, då befintliga fönster förstorades och nya fönster togs upp mot norr och vapenhuset i söder revs.

1863 föreslogs uppförandet av ett västtorn efter ritningar av arkitekten J F Åbom, men endast grunden lades innan arbetena avstannade. 1903 lades ett nytt förslag till västtorn fram av arkitekten Fritz Eckert, men inte heller detta utfördes.

1907 utfördes en renovering då kyrkorummet putsades och nya öppna bänkar tillverkades. 1956 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt K M Westerberg. Man försökte ta fram den underliggande medeltida putsen invändigt samtidigt som kyrkorummet fick ett nytt golv av kalksten. Den slutna bänkinredningen återskapades efter bevarade delar av de 1700-tals bänkar som fanns innan 1907. Trappan till orgelläktaren byggdes om och vindfånget i västra delen av kyrkorummet byggdes. Exteriört spritputsades kyrkan, taken täcktes med svartglaserat tegel och ett igenmurat medeltida fönster i korets östmur framtogs. Gravkapellet i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes efter ritningar av arkitekt K M Westerberg.

2001 utfördes exteriöra renoveringsarbeten under ledning av arkitekt Margit Webjörn, då fasaderna och gravkapellet putslagades och avfärgades, portar och fönster målades.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Lästringe kyrkas romanska konstruktion och karaktär är välbevarad. Exteriören har senare givits en nyklassicistisk prägel med vitputsade fasader, stickbågiga fönster och rundbågig portal.

Interiören präglas starkt av de medeltida stjärnvalven och den kraftiga triumfbågen mellan kor och långhus. Karakteristiskt för Lästringe kyrka är även det breda långhuset och smala djupa kor. Predikstol och altaruppsats är tillskott från sekelskiftet 1700. Predikstolen hör med sin skulpterade akantusornamentik till en grupp av kyrkliga inredningsföremål i östra Södermanland som kan kopplas till bildhuggaren Burchard Precht eller hans lärjungar, i detta fall troligen Andreas Heysig. Kyrkorummets västra del domineras av den mycket djupa orgelläktaren. Den återskapade slutna bänkinredningen har en sammanhållande verkan på kyrkorummet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden.
- Det medeltida murverket i långhus och kor utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Interiören har en senmedeltida prägel med sina stjärnvalv och smala triumfbåge.
- Predikstolen är av hög kvalitet och kan föras till den grupp av predikstolar i östra Södermanland som levererats av Burchard Precht eller någon av hans lärjungars verkstäder kring år 1700.