Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Höganäs kn, VÄSBY 32:1 VÄSBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

Väsby kyrka, VÄSBY KYRKA
6/29/16
Motivering
Väsby kyrka är en påfallande stor kyrka med latinsk korsform och ett högt romanskt västtorn. Fasaderna har många bevarade detaljer som berättar om kyrkans långa och komplexa byggnadshistoria. I de romanska delarna syns sandstensreliefer och omfattningar medan norra korsarmens kännetecknas av den gotiska gaveln. Kyrkans stora gjutjärnsfönster är viktiga för upplevelsen av kyrkans 1800-talskaraktär då den får sin nuvarande utsträckning. Taken av koppar, bly, skiffer och spån bidrar i hög grad till kyrkans rika exteriör.

Tornet har en mycket ovanlig form inte minst den höga spiran är viktig för kyrkans karakteristiska exteriör. I äldre tider har den höga spiran har utgjort ett viktigt landmärke för sjöfarare. Idag har Väsby en perifer betydelse i förhållande till Höganäs samhälle och kyrkan är en viktig symbol för tiden före industrialiseringen då Väsby ännu var centralort i området. Tornets interiör och planlösning är särskilt intressant och har likheter med Stora Herrestad kyrka utanför Ystad, även den tidigare tunnvälvd och med en emporöppning i andra våningsplan. Tornen i Stora Herrestad och Väsby tillhör några av de äldsta västtornen i Skåne och tyder på en särskild status för dessa kyrkor. Tornet i Väsby kyrka är välbevarat och relativt outforskat framför allt vad gäller dess interiör. Även övriga medeltida delar är välbevarade men
framför allt är det fasaderna som har varit föremål för undersökning. Väsby kyrka utgör ett mycket viktigt byggnadshistoriskt källmaterial då det har potential att berätta om liturgi, funktion, samhällsorganisation och byggnadsteknik under tidig medeltid. Kyrkans koppling till biskopslänet är viktig för kyrkans historia. Skudgårdens i Väsby tyder på att platsen har haft en stor betydelse under medeltiden som centrum för kyrkans administration. Ett viktigt byggnadshistoriskt värde har också de romanska kalkmålningarna på långhusets vind. Den inmurade fönsterkarmen i kyrkans romanska fönsteröppning är mycket ovanlig och kan exempelvis användas för datering.

Kyrkans interiör präglas framför allt av 1895 års renovering. Stora delar av den inredning som nytillverkades då och de ändringar som gjordes finns bevarade, vilket är ovanligt. Renoveringen är utförd i dåtidens historiserande anda, och är en tolkning av framför allt medeltidens och renässansens konst och arkitektur. Inredningen har ursprungligen varit ekådrad och mörkare än dagens färgsättning i grå toner. En del ändringar har utförts i korsarmarna men kyrkans karaktär av korskyrka är bevarad. Trots att kyrkorummets olika delar har tillkommit under olika perioder binds de samman av den enhetliga inredningen, fönsteröppningarna, golven av viktoriaplattor och putsade och vitmålade väggar och valv.

Väsby kyrkas byggnadshistoria har stora likheter Brunnby kyrka och de båda kyrkorna verkar ha genomgått många likartade förändringar från kyrkornas äldsta tid och ända in i modern tid. På Brunnby torn finns en gördelgesims liksom i Väsby, en kyrkoarkitektonisk detalj som är relativ ovanlig i Skåne. Stjärnvalven i långhuset och dess kalkmålningar har tillkommit ungefär samtidigt och kanske med samma upphovsman. Tillbyggnaden med gravkapell mot norr också stora likheter med Brunnby kyrkas norra korsarm. Liksom i Brunnby har norra korsarmen har kyrkans orgel flyttats ned från läktaren och placerats i norra korsarmen.

Till kyrkomiljön hör också kyrkogården med betydande kulturhistoriska värden. Kyrkogårdens olika delar har olika karaktär och representerar skilda tidsperioder. Framför allt de två äldsta delarnas strukturer, anläggningar och växtmaterial är exempel på gravvårdskultur från 1800-talets andra hälft och tidigt 1900-tal med höga personhistoriska, lokalhistoriska och konsthistoriska värden.