Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Laholm kn, HOV 2:18 M.FL. YSBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

YSBY KYRKA
10/24/06
Motivering
Ysby medeltida kyrka är belägen i Ysby kyrkby i sydligaste Halland. Kyrkan ligger i bebyggelsens västra utkant, med öppna odlings- och betesmarker i söder och väster. I närheten av kyrkan finns skola och kyrkstallar bevarade. Nordöst om kyrkan, intill parkeringen, ligger församlingshemmet.

Kyrkan omges av en kyrkogård som kringgärdas av en stenmur med innanförliggande, äldre trädrad. I anläggningen ingår även ett bårhus beläget i väster. Gravkvarteren är övervägande gräsbevuxna och genombryts av grusade gångar.

Kyrkan anses vara uppförd omkring 1225 med sankt Knut som skyddshelgon och hade en koppling till klostret Munkagård, strax söder om Ysby. Kyrkobyggnaden är uppförd av tegel och vitputsad. Den utgörs av ett rektangulärt långhus, rakt avslutat kor i öster med vidbyggd sakristia mot norr samt torn av sten i väster. Medeltida murverk ingår i långhus, kor samt troligen även i tornet. Långhus, kor och sakristia har separata sadeltak belagda med kyrkspån med mönsterläggning. På murkrön liksom på koret finns i murverket dekorativa tandsnittsfriser och blinderingar. Över koret finns en medeltida takstol av ek. Det är okänt när tornet uppfördes, men det fick sin nuvarande utformning i samband med en renovering 1846 efter ritningar av J Å Serén, då det med trappgavlar försedda tornet istället byggdes om med lanternin. Tornets strävpelare uppfördes 1750. På tornfasaden finns ett stort antal ankarslut som särpräglar tornet. Sakristian tillkom vid en genomgripande restaurering 1953 efter ritningar av arkitekt Sture Langö. Exteriören har trots förändringarna behållit mycket av sin medeltida prägel.

Interiören är ljus med färgsättning i vitt, grått och guld. Långhuset avdelas från koret med en triumfbåge. Långhustaket täcks av ett bemålat tunnvalv av trä (1844) medan de ursprungliga tegelvalven är bevarade i koret. Här finns även rester av senmedeltida kalkmålningar, den mest kompletta medeltida målningssviten i Halland. Interiören är till stor del påverkad av 1800-talets och 1950-talets renoveringsinsatser. 1844 genomgick kyrkan en restaurering som bl a resulterade i att större delen av de medeltida tegelvalven ersattes av ett tunnvalv av trä. Korets inredning är starkt påverkat av den renovering som skedde 1952-53 under Sture Langö, då bl a korfönster, altare, altarring och golv fick sitt nuvarande utseende. Kyrkorummet har trots senare tillkommen inredning och stilblandning bevarat sina medeltida grunddrag. Kyrkans långa kontinuitet på platsen påvisas genom ett antal äldre inventarier, bl a medeltida vigvattenskål, dopfunt av trä, altare med medeltida altarskiva, predikstol från 1600-talets början, på danskt vis placerad utmed södra väggen, sidoaltare i senbarock samt en altaruppsats från 1760 placerad vid långhusväggen. I den fasta inredningen är kyrkans läktare i två våningar med orgelfasaden överst och en bänkinredning som fyller hela läktaren, av särskilt intresse

Genom den till stora delar bevarade exteriören, medeltida murverk samt interiörens bibehållna medeltida struktur med bevarade kalkmålningar, är Ysby kyrka som helhet en av länets bäst bevarade medeltida kyrkor.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, trädrader och grusade gångar.
- Det medeltida murverk i långhus, kor och torn samt den medeltida takstolen utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriören har trots vissa förändringar bibehållit sin ursprungliga, medeltida prägel.
- Yttertakens mönsterlagda spåntäckning.
- Interiörens delvis medeltida prägel.
- De medeltida kalkmålningarna.
- Äldre inventarier.
- Kyrkan har ett stort antal äldre inredningsdetaljer av egenvärde som påvisar kyrkans historiska kontinuitet på platsen. Till dessa hör en medeltida vigvattenskål, dopfunt av trä, altare med medeltida altarskiva, predikstol från 1600-talets början, sidoaltare i senbarock samt en altaruppsats från 1760.